Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
konstnär, reser jag till Rom, hur det än går"; fråga dem, hvilka
efter några år, sedan omöjligheten att från fäderneslandet erhålla
res-medel omintetgjort hoppet om Romarfården, sågo henne återkomma
hem och med obruten kraft och friskt mod kasta sig in på en
annan bana, tillsvidare sparande konstens högre grenar, för att såsom en
af hufvudstadens skickligaste fotografer, inbringa medel till framtida
konstresor, på samma gång hennes artistsinne förädlar handtverket,
och förvandlar det till ett konststudium, som en gång skall bära
frukt i bilder af högre värde.
Fråga dem, som, nyligen vid en tafvelexposition i en af
Frankrikes större städer, lemnat högsta priset åt en ung svensk målarinna,
en konstnärsnatur, så rikt begåfvad, att det var en tid, då hennes
lärare och hon sjelf tvekade, huruvida bildhuggeri eller målning borde
blifva hennes hufvudstudium.
Fråga för öfrigt alla dem, hvilka på våra inhemska
konstexpositioner med nöje betrakta många af våra qvinliga artisters arbeten,
porträtter, genremålningar och Stillebensbilder.
Alla skola svara, att den Svenska Qvinnan är i konstnärligt
afseende fullt lika rikt begåfvad som hennes systrar i andra länder.
Men, invända kanske våra läsare, troligen har man icke heller
i andra länder ansett skäl att öppna konstakademier och läroanstalter
för qvinliga konstnärsélèver, hvilka dock alltid i antal äro de manliga
underlägsna. Det förhåller sig likväl tvertom: i Paris har nemligen
sedan länge existerat en särskild akademi för qvinliga konstnärer,
vid hvilken, Rosa Bonheur af Staten blifvit utnämnd till direktris samt
hennes yngre syster till lärarinna; dessutom hafva qvinliga élèver
alltid haft rättighet att deltaga i pristäflingen vid TAcadémie Royale.
I London har sedan många år en, af ett enskildt sällskap
stiftad konstskola för qvinliga élèver fortgått med en ständigt stegrad
verksamhet, och många af dess forna élèver äro nu bland Englands
mest berömda målarinnor. Ända till år 1860 hade dock inga
qvinliga élèver blifvit mottagna i The Royal Academy, och det ehuru
(anmärker en engelsk tidning) en af de allra första medlemmarne af
denna Academy var ett fruntimmer — Angelika Kaufman. Nu
hände sig emellertid vid årssammankomsten 1860, att den bästa
teckning, som blifvit till Akademien inlemnad för erhållande af en
élève-plats, var gjord af ett fruntimmer, och från och med denna stund har
också Akademien upplåtit sina lärosalar för qvinliga lärjungar.
Derjemte hafva qvinliga konstidkare alltid haft fritt tillträde till det
förträffliga läroverket och muséet i Kensington.
Hvad har emellertid svenska Kgl. Akademien för de fria
konsterna gjort, för att i detta afseende hålla jemna steg med tidens
fordringar, och med andra länders likartade institutioner? Den har,
enligt stadgarne, beviljat svenska konstnärinnor den temligen
betydelselösa förmånen att kunna bli valda till ledamöter af Akademien, men
för öfrigt hållit sina portar stängda, sin fria undervisning, sin
pristäflan och sina stipendier oåtkomliga för alla qvinliga élèver.
Men orsaken? orsaken? ropa våra läsare, och vi upprepa: Or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
