Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’274
talet och Birger Jarl« visa styrelse, och med erkända
rättigheter underkastas den svenska qvinnan äfven laglig
ansvarighet för sina handlingar. Under denna tid meddelades i vissa
nunnekloster undervisning åt flickor i handarbeten och äfven i
läsning. Med den katholska kyrkans fall och klostrens
indragning beröfvades dock den obemedlado svenska qvinnan
denna utväg till undervisning, och det var hädanefter endast
a-delns och de rikaste borgarnes döttrar, som kunde erhålla
några bokliga kunskaper. Men dessa voro, såsom man finner
af gamla urkunder, ofta grundligare, om än ej på långt när
så mångsidiga, som de, hvilka inhemtas i nutidens flickskolor.
Länge stod äfven den manliga folkundervisningen på nära lika
låg ståndpunkt. På Gustaf d. hstes tid funnos (säger Geijer)
väl så kallade skolestugor, men de voro föga besökta *).
Under en af våra störste konungars tid, då rikets högste
styresman icke blott medhann att, under den ädla kampen för ett
stort och heligt mål, göra sitt land kändt och fruktadt såsom
en af Europas stormakter, utan älven att befordra landets inre
utveckling genom undervisningens ordnande och grundläggandet
af många af dess högre läroverk — under denne konungs tid
förmärkas äfven de första spåren af något allmännare intresse
för den qvinliga befolkningens undervisning.
Biskop Johannes B lidbeck inrättade nemligen i Westerås
(hvars gymnasium äfven vid denna tid stiftades) den första
allmänna flickskola, hvilken fick namn af Parthenagogium.
Han förordnade att skolan skulle förestås af en så kallad
Parthenagogos, hvilken skulle vara gift och hvars hustru
skulle vara " lär anoder i pigeskolen". Undervisningsämnena
likasom årtalet för skolans anläggande äro okända, men i
någon gammal urknnd nämnes att den år 1645 räknade 16
lärjungar, och i en disputation från år 1720 finnes den äfven
omnämnd. Att den lilla läroanstalten gjort sig känd och aktad
märka vi af berättelser om huru en Erkebiskop en gång
förrättat examen derstädes — en utmärkelse, hvilken troligen aldrig
kommit någon af nutidens fria flickskolor till del. Vi hafva
gjort några förfrågningar i Westerås rörande skolans öde från
*) "Först år 1571", säger Geijer i sitt Litteraturblad, "intogs i
Kyrkoordningen några kapitel om Skolorna, oeh den första
skolordning utgafs på latin af Drottning Christina 1648, under
medverkan af Biskop Johannes Rudbeck."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
