Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’75
år 1645, men erhållit det svar, att man är okunnig om
huruvida den fortgått någon längre tid och möjligen utgör grunden
till någon sådan nuvarando läroanstalt. Om några med denna
samtida skolor upprättats i andra af Sveriges städer känna vi icke,
men anse det föga sannolikt, då denna, i gamla skrifter från
16-och 1700-talet nämnes såsom något ovanligt, såsom ett undantag
från vanliga förhållanden. Näst lindbeck» Parlhenagogium
är troligen den, under slutet af 1700 talet stiftade, och ännu
existerande så kallade Murbeckska inrättningen i Stockholm,
den äldsta uppfostringsanstalt for fattiga svenska flickor. I de
gradvis uppstående och först för 20 år tillbaka något
ändamålsenligt ordnade folkskolorna, kan man väl antaga att ett
mindre antal flickor äfven åtnjutit en torftig undervisning, men
egentliga flickskolor, för obemedlade lärjungar, torde icko ens
inom städerna hafva blifvit något allmänt spridda förr än
mellan åren 1830 och 40. De som under denna tid, och allt
sedermera uppstått hafva underhållits dels af kommunen, dels
af den euskilda välgörenheten.
Att Staten skulle hafva något slags skyldighet att
bekosta sina döttrars så väl som sina söners undervisning, ätt
döttrarna sjelfva kunde hafva någon nytta af en sådan fri
undervisning, eller i någon mån kunde återgälda kostnaden
derför, derpå synes man först under de sista decennierna blifvit
betänkt. Eget nog var det allra första steget i denna
riktning — eller Rikets Ständers beslut om upprättande af 3.ne
seminarier till bildande af folkskolelärarinnor (se
Riksdagsförhandlingarne från 1857) ett bekräftande af den grundsats,
som gjort sig gällande mer än 200 år förut vid stiftandet af
den första svenska flickskolan — nemligen den grundsats Bir
skop Johannes Rudbeck följde, då lian bestämde att det skulle
vara "en läremoder (d. v. s. en qvinlig och icke en manlig
lärare) i pigeskolen’’. Man kan ej aunat än önska att den
anvisning, som innebäres i det gammaldags, uttrycksfulla
ordet läremoder äfven måtte utgöra den ledande principen bland
lärjungar och lärare i dessa bildningsanstalter för det svenska
folkets blifvande lärarinnor, eller, hvarför ej behålla det vackra
ordet — läremödrar?
Då vi emellertid i vår flygtiga historik nu följt ämnet
ända till innevarande tid, öfvergå vi till frågan:
Hvilka bildningsmedel erbjudas för närvarande den
obemedlade svenska qvinnan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
