Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’314
ville befrielse från turkiska oket, men han ville det snarare för sin
egen, än för det gemensamma fäderneslandets fördel. Rof- och
plundringslust öfvervägde hvarje ädlare rörelse. Hans tapperhet och
rådig-het, hans fasta tro på sin kraft och på Greklands sak, hans
skoningslösa djerfhet, enkla seder och den populära vältalighet, med
hvilken han förstod att dels i slående orientaliska ordstäf, dels i
religiös hänförelse tilltala folket, gjorde honom till de laglösa hoparnes
naturliga beherskare. Han kunde, sade man, när han ville, ’stampa
fram små bergsarméer ur jorden, hvilka, ehuru lätt förströdda, lika
hastigt samlade sig kring honoiu.’ Sjelf sade han om sig, i den biografi,
som han dikterade: "Man har kallat mig den högädle, högt
upplyste, ja, äfven den allraheligaste. Jag blef derföre icke annorlunda;
jag är densamme.’ Hans anhängare, på hvilka han öfvade en
tjusning, lik Wallensteins, kallade honoiu den gamle. Blott en gång
säges han hafva förlorat tron, att ’Gud hade gifvit Greklands frihet
sin underskrift och ej skulle återtaga den." Det var efter en kamp,
i hvilken han förlorat sin häst och sina vapen. Då satte han sig ned
vid en buske och gret; men blott för ett ögonblick. Det följande
såg honom åter bland bergen, samlande nya stridskrafter.
"Denne man gick hand i hand med Mavrokordatos, endast så
länge han deri såg sitt enskildta intresse. Han gjorde narr af den
senares europeiska klädsel och glasögon."
Efter ett häftigt uppträde mellan de båda cheferna, sedan
Mavrokordatos i folkförsamlingen i Juni 1823 blifvit väld till
president, och hvarom författarinnan berättar en karakteristisk
anekdot, aflägsnade sig Mavrokordatos och fann bland öboerna
på Hydra ärofullt mottagande och understöd. ,
Medan Kolokotroni och hans Klephtflockar bekämpa
Turkarne i Morea, bli ordningens män under Mavrokordatos allt mer
rådande i det nordvestra Hellas. I Missolonghi, der regeringen
hade sitt säte, anläggas skolor och utgifvas de första grekiska
tidningar. Redan under denna oroliga och osäkra tid begynte
den periodiska pressen sin framtidsrika verksamhet inom Grekland.
"Det är den lilla hopens, för borgerlig pånyttfödelse fasta
oafbrutna verksamhet", fortfar författarinnan, ’’som slutligen synes besegra
Englands alla tvifvelsmål öfver resningens goda rätt och vinna dess
afgjorda sympathier. Vi so dess tystnad öfvergå i erd, orden i
handling: Med England se vi snart gå hand i hand Frankrike och
Ryssland. De allierade makterna utrusta sina flottor och antyda Porten
att Ibrahim Pascha måste lemna Morea. De allierade skola ej tåla
Egyptens inblandning i Grekiska kriget. Grekland och Turkiet skola
allena med hvarandra kämpa ut sin kamp.
"England försträckte Greklands regering ett betydande
pcnninge-lån. Detta gaf ordningspartiet öfvervigt. — — — Dock var
oordningen ännu öfverallt stor och den bittra nöden bland folket förblef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
