- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
34

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

de äro en följd af mina egna handlingar, och beredd att
möta hvarje frestelse, tvifvel och lockelse, som har insteg hos
menniskan, känner jag mig tryggare i besittningen af hvad
jag verkligen tillkämpat mig såsom mitt, hvilket då icke
längre är ett rof för slumpen. Det är ett starkt vin, som
öfverfart många haf och undgått många skeppsbrott.

George Herbert. Jag kan så mycket mindre motsäga
dig, Mylord och broder, som din bana äfven skulle blifvit
min, om valet stått mig fritt.

Lörd Herbert. Ja, jag mins att du sagt:
"Till verldslig storhet, prakt och flärd,
Min börd, min håg mig drog.
Men Gud gaf skriften i min hand
Och i Sin tjenst mig tog."
Det var ej min skuld, George, att slumpen så fogade.

George Herbert. Jag har längesedan lärt att inse, att
det ingalunda var en slump; just så och ej på annat sätt var
det bäst för mig. Men mina tankar i detta afseende har du
lärt, eller kan du åtminstone lätt lära känna af en liten bok,
som jag skrifvit, och hvarom jag en annan gång vill tala.
Nu, min broder må du ej längre uppskjuta att gifva mig del af
det återstående innehållet af de papper du håller i handen.
Lörd Herbert. Välan, George, efter du så önskar.
Lorden vände ett blad af manuskriptet och började ånyo läsa.

Aningar om det himmelska lifvet.

Luttrad, lik guldet i eld och renad till själ och till sinnen.
Viss på mig sjelf och trygg för mitt öde jag tvekar ej mera,
Samlar i hjertat ock ej ett förråd af smärta, men lefver,
Trots allt det onda mig mött, tröt» all synd som sker under

solen,

Stilla i frid, ja, i frid med Gud, med mig sjelf och med verlden.

Ren af ett himmelskt lif jag förstlingsfrukterna njutit,
Söker de öfriga nu, uppburen af Skaparens kärlek;
Genom Hans kraft, bekämpande jordlifvets tyngdlag, jag

mäktar

Fly ifrån samtidens hån, långt bort från ett vanvettigt tid-

hvarfs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free