Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
XI. - MADAME MARIE PAPE-CARPENTIER.
Det är fera år sedan namnet Marie Pape-Carpentier
först väckte vår uppmärksamhet. Vi funno det då i
förbigående nämndt i en engelsk brochure, såsom innebärande ett
o-vedersägligt intyg om riktigheten af den sedan dess allt mera
allmänt erkända satsen, att
"Qvinnan behöfver Arbete och Arbetet behöfver Qvinnan."
Den ofvannämnda flygskriften var densamma, som gaf uppslaget
till en af de första ledande artiklarna i vår Tidskrift: ’’Några
ord om Qvinnan och Arbetet’’ *), och äfven der nämndes,
efter den engelska förf:arinnan, namnet Marie
Pape-Carpentier, såsom ett exempel på hvad en qvinna med god vilja och
förmåga kan uträtta, om hon blott sättes i tillfälle att använda
de gåfvor, som blifvit henne förlänade.
Vi hafva sedan dess, dels genom tden förtjenstfulla
tidskriften English Womans Journal, dels genom den
personliga bekantskapen med dess redaktris (Miss Parkes), en
vän till madame Pape-Carpentier, gjort oss närmare
underrättade om denna trogna och nitiska arbeterska i
mensklighetens tjenst, och meddela här en kort berättelse om hennes
lif och hennes arbete, öfvertygade att alla våra läsare skola
finna intresse deraf, en och annan kanske äfven en väckelse
till ett rätt användande af nu möjligen obrukade och i och
med detsamma missbrukade gåfvor.
Marie Carpentier föddes den 16:de September 1815 i
la Fleche, en liten stad i vestra delen af Frankrike i
departementet Sarthe. Hennes far, som beklädde ett militäriskt
embete såsom Maréclml des logis de gensdarmerie i den
lilla staden, och var Napoleon den l:ste enthusiastiskt
tillgifven, stupade 4 månader före hennes födelse, under försöket
att i spetsen för sitt detachement försvara den närliggande
trakten mot de vilda bondliopar, hvilka under benämningen chouans,
kämpade för Bourbonerna i Bretagne under de 100 dagarne.
Den ädle krigarens namn lefde länge i folkets minne, men
då Bourbonerna kort derefter kommo till väldet, förblef hans
vackra gerning obelönad och hans tröstlösa enka lemnad utan
skydd.
*) Se l:sta årg. 2:dra häftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
