Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
"Jag ville dock så gerna se mig litet omkring hos Er, innan
jag lemnar Er för alltid", sade jag med en half suck.
"Välan, kommen då", sade Mother Mary Magdalen", och vi
skola göra en liten rund kring mitt område."
Vi följdes åt genom trädgården, in uti tvätt huset, i
bostäderna och sågo flera af ställets temporära innevånare, alla klädda
i en slags uniform, blå klädning och hvit mössa, samt alla i
full sysselsättning. De besvarade aktningsfullt och vänligt vår
följeslagerska^ helsning och sågo på det hela taget nöjda och
belåtna ut:
"Jag är mån om att ständigt hafva något arbete åt dem",
sade hon. "Derför hafva vi här kor och höns och dessutom
sköta <jle trädgården; äfven med tvätt äro de oftast sysselsatta.
Vi emottaga sådan från staden."
Endast en hastig blick fingo vi kasta in i den byggnad,
der skolan för de vanartiga flickorna befann sig. I ett stort
rum sågo vi en af systrarna, omgifven af en mängd halfvuxna
flickor, sysselsatta med sömnad. Äfven de hade sitt tvätthus
med dithörande inventarier, mangel och strykrum , och flera voro
der upptagna.
"Dessa äro nästan svårhandterligare än de äldre", sade vår
ledsagerska.
Jag kunde ej undertrycka min förvåning öfver att se alla
portar, alla dörrar öppna och olästa. Det föreföll som om hvar
och en hade full frihet att gå dit hon ville, och dock visste jag,
att de flesta af dessa qvinnor ej ännu uttjent sin fängelsetid.
"Händer det då aldrig att någon af dem rymmer bort?"
frågade jag.
"Blott tvenne sådana fall hafva inträffat", blef svaret.
Men vi hade nu återkommit till samtalsrummet och måste
tänka på hemfärden. Jag kunde knappast öfvertyga mig om,
att endast ett par flyktiga timmar försvunnit, sedan jag först
såg Mother Mary Magdalen. Det föreföll mig som om jag
redan länge känt och älskat henne och afskedet var mig ganska
smärtsamt. Det finnes naturer, hvilka på hjertat utöfva samma
verkan som solstrålen pä blommans slutna kalk — det öppnar sig
omedvetet, ofrivilligt för dem och erfar af deras närhet ett
välgörande inflytande. Hennes var sådan och när jag nu hviskade:
Good bye! God bless you! kunde jag ej emotstå den impuls,
som bjöd mig att kasta mig i hennes armar och taga afsked af
henne som af en kär, en dyrbar vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
