- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
192

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

sentant, hos honom tyckte sig hans samtid erhålla svar på de
frågor, som lågo dem närmast om hjertat, och den erhöll dessa
svar i den skönaste, mest intagande form. Då om någonsin
var lärodikten på sitt ställe." — — —

Åtskilliga exempel på det trycktvång, som rådde under
Reuterholms allmaktstid och Gnista/ TV Adolfs regering
anföras och väcka läsarens både ömkan och löje. Då Leopold
skrifvit sin bekanta visa om Per Enebom, fick denna ej
tryckas oförändrad.

Der förekom följande:

"Nu skrålar du i andanom
Om gudlighet hos kära" — —
Detta i andanom vågade man icke trycka, utan förvandlade
det till:

"Nu skrålar ock din milda gom
Om gudlighet" o. s. v.
Det bref, hvari skalden uttrycker sitt missnöje med
förändringarna i poemet är så målande, att det må meddelas. Han
skrifver till Rosenstein:

"Om Lindblom sagt att Leopold mår bra, så vill det utan
tvifvel säga sä bra, som lian behöfver må. Han är en man,
som alltid är nöjd med litet, när det angår andras välmåga.

"Jag är desporat att ha gjort den visan. Det är nog sagdt.
Der finnas sex eller sju förändrade ställen, det ena sämre än
det andra. Är det möjligt, att man kan läsa utan jemmer
denna rad:

"Hvi bör man folkilsk vara".

(Originalet hade:

"Det är ej nog att vara dum
Man bör ock nådig vara",
men förmodligen ansågs sammanställningen af orden nådig och
dum vågad). "Att förtiga det öfriga. Det är ej nog att bli
utsatt för Per Encboms ovett, men för de medelmåttigaste
kännares medömkan. Det är för mycket. — — Jag har ej
uthärdat att läsa det tryckta exemplaret. Den milda gommen
genomskar mig öra och hjerta" (sid. 151).

För att ej stöta ofördragsamheten samt förebygga välmenta
vänners omskrifningar vid tryckningen, tog Leopold sin tillflykt
till noter och förklaringar, v. Beskow anför såsom exempel
härpå bl«nd annat följande:

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free