- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
191

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

de strida på en gång emot enväldet, till förmån för
upplysning och frihet, och emot hotande irrläror, för att, om möjligt,
häfda ett ordnadt statsskicks upprätthållande: så måste deras
vitterhet antaga ett annat skaplynne, en annan ton än den hos
Romeos och Julias skald eller den romantiska sagodiktens.

"Ehvad man än må klandra hos den gustavianska
sångar-skolan, måste man medge, att den ingrep mäktigare i det
allmänna lifvet hos oss, än den nyromantiska diktkonst, hvaraf
den efterträddes. Den förras samtid fordrade mindre gåfvan af
nya skaldedröminar, än den behöfde en skatt af sanning och
förädling i tänkesätten. Religion och samhälle kräfde
sångmöns stämma för att tränga till folkets hjerta. Ileder åt de
ädle män, som icke vägrade den, om än skönare vittra
segrar kunnat brytas. Det gällde att försvara menniskorätt och
menniskoväl emot fritänkeri och folkyra å ena sidan, samt emot
en återgång till den förflutna tidens fördomar och mörker å
den andra. Religion, upplysning och dygd voro de ämnen,
som lifvade skalderna; de sökte infläta vishetsläror och ädla
grundsatser i diktens alla former, i sjelfva sällskapssången.
Fosterlandsvännen skall ej klandra dem. Oin det är deras
mod i förvillelsernas bekämpande, deras ansträngningar att
sprida ljus och reda i tänkesätten och sans under lidelserna, som
vi ega att till icke ringa del tacka för den lyckan att utan
våldsamma skakningar hafva genomgått en af de största
verlds-hvälfningar, som häfderna omtala, och derunder utbyta
enväldet mot ett fritt statsskick, så förlåter man gerna dessa
tänkare och skalder, om de ansågo tidens kraf icke i främsta
rummet fordra att tillegna sig den nya tyska metafysiken och
följa alla dess utvecklingsgrader på spekulationens svindlande
höjder eller spåra den återvaknande romantiken i dess
mångfaldiga härnmingar; man förlåter den berömdaste bland dem,
om han under dylika tidsförhållanden, hellre egnade sitt snille
åt hvad han ansåg vara mensklighetens stora angelägenhet, då
han utgaf sina Idéer till en populär filosofi öfver Q-ud och
odödlighet, och då han uppträdde till försvar för tron och
förnuftets frihet, än om han sväfvat i abstraktionens rymder;
man tillgifve!" att han, som skald, hellre lät en sokratisk
vishetslära genoinandas sina sånger, än diktade liiedeltidsromanser
och sonetter, hur sköna de än må hafva blifvit. Hans tid
behöfde en annan själaspis, och erhöll den till väsentlig del
genom honom. Han var denna litteraturs fullständigaste repre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free