Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
"att, ehuru det ej stode i mensklig makt att med någon
säkerhet förutse tiden för krigets slöt, hoppades han dock på
männens ståndaktighet — om qvinnornas var han öfvertygad."
Och under sin omenskliga framfart i New Orleans förmådde
dock ej General Butler att derstädes kufva qvinnornas mod,
ett förhållande som så uppretade honom, att han for att
vinna detta sitt önskningsmål ej skydde medel, hvilka ej kunna
uudgå att för alltid brännmärka hans namn.
Många äro de enskilda bevis af mod och patriotism,
hvilka Söderns qvinnor gifvit under en tid, som spridt så
mycken smärta och förödelse inom deras hem och deras hjertan,
och vår korrespondent omtalar deribland följande drag.
En af/Donfederationens generaler, M:r Förrest, hade fått
underrättelse, att ett detachement Unionister var utsändt for att
plundra och bränna den lilla försvarslösa staden Rom i
Georgien, hvars hela stridbara befolkning förenat sig med
Söderns arméer. I afsigt att förhindra detta, skyndade General
Förrest efter fienden, men fann sitt vidare framträngande
hin-dradt af en uppsvälld flod, hvars bro blifvit förstörd af
Unio-nisterna, som utom dess lägrat sig på den motsatta stranden.
Ensam red han tillbaka for att uppsöka några
menniskobonin-gar och efterfråga huruvida ej något vad funnes, der en
öfvergång af floden vore möjlig. Han påträffade vid en landtgård
en ung flicka, som svarade, att då ingen annan vore hemma,
hvilken kunde visa honom hvad han sökte, skulle hon gerna
göra det, om hon blott hade en häst.
Här var igen tid for ceremonier: Generalen bad henne
sitta upp bakom sig, hvartill hon utan tvekan samtyckte. Då
hennes mor, som infunnit sig, uttryckte sin oro öfver att se
sitt barn sålunda blottställdt, lugnade henne generalen med
dessa ord: "min fru, mitt namn är Förrest och jag svarar
för den unga damens säkerhet."
Utan vidare invändningar tillät M:rs Sansom sin dotter
att åtfölja den ädle krigaren. Den unga flickan förde honom
också riktigt öfver vadet, samt stannade, ehuru utsatt för
fiendens kulor, på flodstranden till dess den siste soldaton kommit
öfver. General Förrest lyckades också verkligen attt
illfånga-taga Yankeetruppen, hvarigenom det lilla Rom denna gång
undgick det olyckliga öde, som drabbat så många af Söderns
försvarslösa städer och hvilat tungt på dess obeskyddade
befolkning af qvinnor och barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
