Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
lugnt och so dig kring oin skeppsbord. Huru du kommit dit
öfver den långa haninbryggan, der de öfriga passagerarne ilnnu
kämpande streta mot. regnbyarne — 0111 ensam du skridit fram
pà din bana, eller vid en stadig artillerikaptens arm, i lä
bakom hans solida figur, sträfvat framåt mot ditt mål, det. kan
ju vara detsamma. Icke heller vilja vi ingå i några
detaljerade undersökningar af lifvet ombord, då fartyget rullande styr
sin väg utåt dot gungaude hafvet. Vi stanna ej vid relingen
i vemodiga betraktelser, förlora oss ej i ofrivilliga,
oartikulerade utrop och anförtro ej åt hafvets trolösa sköte våra
qval-fulla känslors utgjutelser. Allt sådant sätter man sig öfver —
då man reser i tankarne — tar i dess ställe en lur på ett
par timmar ocli vaknar vid att fartygets brodsida skrapar emot
klippväggen vid utloppet till Albrechts-sunds kanal. Visst kan
det hända att du hisnar litet vid första anblicken af den
ödsliga tafla, som här utbreder sig tör dina ögon — och att icko
ens väderqvarnens landtliga enfald, Koöns idylliska behag,
fästningens och skansarnes imponerande ställning, den fashionabla
hållningen af träpalatserna utmed kajen eller do mera pittoreska
fasonerna hos alla dessa bland klipporna uppklättrade, halft i
klyftorna gömda, små cottayes — visst kan det hända, säger
jag, att icke alla dessa tallans egendomliga karaktersdrag,
förmå försona dig med det motbjudande intrycket af en första
ankomst till Marstrand en sollös qvällstund. Och, jag medger
det, en blygrå himmel, tung af regndigra skyar, ger ingen in
tagande anblick, hängande öfver ett blygrått haf, beströdt med
kala klippor och skär, alla af samma enformiga, afrundade,
oromantiska formationer — ett slags stora förstenade
mullvadshögar, kringkastade på hafsöknen. Lägger du till allt detta
en talrik grupp fästningsfångar, med brottets stämpel på sina
mörka anleten, och i fångdrägt, grå som klippan under deras
fötter, eller som fästningsmurarne, på hvilka do arbeta for att
resa skiljemureu så hög som möjligt mellan dem sjelfva och
samhället — då har du en trogen föreställning om min första
ankomst till Marstrand. Numera utgår denna dystra
effektpunkt ur taflan ocli du mötes i stället vid kajen af några
hundra goda vänner och bekanta, hvilka alla helsa dig välkommen
till Marstrand. I)et gör naturligtvis hvad det kan, men det
dystra, ängsliga intrycket qvarstår likväl och gör dig belt
beklämd , helt ångerköpt kanske att du kommit hit. Döm dock
ej förhastadt. Du har ännu blott sett Marstrand från m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
