Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
sida, och det är den mulna. Men Marstrand har många sidor,
det skiftar likt kameleonten i otaliga färger och är, liksom den,
helt och hållet beroende af i hvad dager man ser det.
Redan nästa morgon skall du kanske sanna mina ord.
Men låt mig då väcka dig i tid. Öppna ditt fönster och se
ut åt den klarnade rymden, låt blicken dyka ned i det
glittrande djupet, der tätt under våra fönster, eller låt den ila i
kapp med de tallösa seglen öfver den vida fjorden, ända längst
bort till hafsbandet, der PaterNoster-skären tyckas
sammanbinda himmel och haf, och låt den så i hemvägen följa do halft
beslöjade konturerna af bergen på andra sidan hamnen, hvilka
nu i den hägrande morgonbelysningen antagit en helt annan,
vackrare, mera pittoresk karakter, än i den föregående
aftonens regndager. Icke sannt! Jag har rätt! "Inga moln pä
pannan" numera — ingen onödig ånger — men gladt mod,
friska lifsandar, en hastig toilett — och så äro vi i blinken
ute på vår första morgonvandring. Locka dig den friska
vinden, den sorlande vågen, så se vi oss om efter en båt bland de
många, som med sina hvita segel hissade, kanta den bugtande
kajen. "Holla, fader Olaus! någon fiskarbåt ledig?" — "Ja, för
all del, och skal och mete ock", svarar en grof stämma med
släpande Bohusländsk accent. Och inom kort ligga vi långt
ute i hamnen och kasta så ut våra krokar för de stackars
oskyldiga hvittlingarne och rödspottorna. Väl kan det hända
att vi lagt ut dem förgäfves — men stor sak i det! då lägga
vi åter ut årorna, eller hissa ett segel och kryssa blott för ro
skull af och an mellan de talrika segelbåtarne, hvilka komma,
lastade med folk och varor från de närbelägna öarne, berga
sina bruna, lappade segel och lägga till vid kajen för att bjuda
nt sitt gods.
Föredrager du en vandring till fots i den friska, mjuka
morgonluften, så taga vi vägen om parken, förbi badhusen och
uppåt den branta höjden der bortom. Men klättra får du som
en stenget bland klipporna, hoppa, likt "Vennevill på lättan
fot", öfver remnor och klyftor mellan bergen, uppåt allt
högre, tills vi slutligen stanna etø ögonblick på den högsta
klippspetsen för att fröjda oss åt den stora utsigten öfver hafvet,
eller för att låta ögat med välbehag sänkas mot den lilla
staden, der den ligger vid våra fötter "morgonfrisk och
morgontäck" infattad än mellan mjuka trädgårdspartier, än mellan
skrofliga klipphällar, alltid öfverskådad af Carlstens fasta murar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
