Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
att få inkomster och utgifter att gå ihop. Men denna
hushållning, särdeles hvad utrymme och frisk luft beträffar, sker ofta på
bekostnad af lärjungarnes helsa och fysiska välbefinnande, hvadan
en af våra skickligare läkare också gifvit dessa skolor
benämningen : "bleksots-institut."
Om vi således antaga, att flickskolor äro nödvändiga för att
medverka till spridandet af en allmännare och grundligare
bildning bland vår qvinliga ungdom, att den undervisning, som der
meddelas, har många fördelar framför undervisningen i hemmet,
men att de nu befintliga flickskolornas organisation ej är sådan,
att den motsvarar sitt ändamål och knappast kan blifva det
under nuvarande förhållanden, månne vi då ej komma till det
resultat, att äfven den svenska qvinnan har rätt att fordra, att
Staten mer vårdar sig om den qvinliga undervisningen än hittills
varit fallet? Det är utan tvifvel ganska berömligt af folkets
ombud att vilja hushålla med Statens medel, men om derigenom en
fond af moraliska, intellektuella och äfven fysiska krafter går
förlorad, hvilken rätt vårdad och utvecklad kunnat blifva till gagn
och fromma för samhället, månne då ej denna hushållnings-princip,
liksom så många andra i vårt kära fädernesland, stöder sig på
falsk grund? Det iir väl sannt, att Staten ej genom att
tillhandahålla qvinnan medel till en fullständigare undervisning deraf
kan påräkna samma direkta fördelar, som den afser genom att
bilda gossen och ynglingen till dugliga embetsmän, men våra
lagstiftare kunna omöjligt vara blinda for det inflytande qvinnan
såsom maka, moder och syster utöfvar i hemmet och derigenom
indirekt på samhället. Den sociala ståndpunkt qvinnan intager i
ett land, den aktning, det erkännande, den omsorg, som visas
henne och hennes rättigheter, anses också med rätta utgöra en
måttstock på den grad af civilisation en nation förvärfvat sig.
Och månne ej det christliga lifvet bär de rikaste frukter,
sedolärans bud erhålla sin skönaste tillämpning, der den fromma och
sannt bildade qvinnans inflytande gör sig gällande?
Ehuru vi äro öfvertygade om, att hvad vi här yttrat om våra
flickskolor skall kunna tillämpas på de flesta, vore det dock en
orättvisa att ej erkänna, att bland de undervisningsanstalter, vi i
dehna väg ega, icke en och annan höjer sig batydligt öfver
mängden. Detta blir fallet., dels der konkurrens uppstår, dels der
skolans föreståndare, vare sig man eller qvinna, är en för
ungdomens uppfostran verkligen nitälskande person, som förenar ett
godt omdöme med ett samvetsgrannt bemödande att väl uppfylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
