- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
276

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276

Vi komma då genast till den törsta frågan: hvad är
drömmens föremål? Det är du sjelf. Ja, så är det. Alla dessa fina
hjul, de vrida sig omkring en axel, alla dessa skiljda strålar, de
utgå från ett enda ljus, och denna axel, detta ljus är det egna
jaget. Der hafva vi då första punkten. — Ar det nu rätt att
så concentrera alla sina tankar omkring sig sjelf, och kan en
dylik tankeöfning blifva roten till de dygder, som bära de sköna
namnen: sjelfförsakelse och ödmjukhet? Ar det rätt, att då så
mången kan behöfva dig, kan behöfva en vänlig handräckning, ett
uppmuntrande ord, ja, ofta enda sten deltagande blick, är det då
rätt att så försjunka i sig sjelf och derigenom som oftast undgå
att märka, att sådana tillfällen till menniskokärlekens öfvande,
om ock i dess minsta grader, beständigt förekomma omkring oss?

Låtom oss sedan gå vidare. Hurudant framstår det egna
jaget i dessa drömmerier? Månne det framstår med sina fel och
brister, månne det framstår förödmjukadt, tillrättavisadt,
tillbakasatt? Nej, nej! Det framstår skönt, ädelt, beundradt, prisadt och
älskadt, eller ock oskyldigt lidande. Det framstår sådant som
individens eget skaplynne anser förmånligast, olika efter hvar och
ens olika behof och önskningar. Det har icke ens den fordelen
att framstå sådant det borde vara, ty man ger sig sjelf i dessa
lefvande taflor helst de företräden, som ligga i det yttre, med
tillbakasättande af det inre, det väsendtliga. Kan detta vara ett
sätt att lära känna sig sjelf? kan det vara ett medel att komma
till Andans fattigdom? Kan man ej slutligen komma derhän, att
man tror sig ega alla de egenskaper man lånat af sin fantasi?
Och hvad är orsaken till allt missnöje med lifvet hos de unga,
detta knot, denna bitterhet, denna klagan öfver att icke vara
förstådd? Månne icke den, att menniskorna icke kunna gifva sin
gärd af hyllning åt egenskaper, som icke finnas? "O! det var helt
annat med drömmens idealer! De förstodo så väl hjertats känslor,
de satte mig så högt öfver andra hvardagsmenniskor. Hvad
finner jag här, i denna kalla verklighet"? Så klagar mången af sin
fantasi besviken drömmerska.

Och vidare: Huru gestalta sig de yttre händelserna i dessa
fantasier? Vanligen länka de sig så, som du anser lyckligast. Nu
gäller det att fråga: hvad är ändamålet med ditt lif, är det att
vara lycklig eller att blifva lycklig? Hufvudändamål måste dock
vara att blifva lycklig, efter detta lifvet är endast en begynnelse
till ett varande. Kan detta ändamål uppnås med bibehållande af
den jordiska lyckan, så är det godt för dig, och den käre, hirn"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free