Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Stockholm och med intresse lyssnade till en af dervarande
predikanter gaf det hennes vänner anledning att skämtsamt varna
henne för katholicismens inflytande, utan att dock någon på
allvar ansåg henne tillgänglig derför.
Under vintern 1841 hade hon många beställningar af taflor
och syntes hafva kommit på modet såsom porträttmålerska för
den högre societeten, dels genom enskilda bekantskaper och
rekommendationer, dels genom det bifall hennes exponerade taflor
vunnit, dels, och troligen mest, genom det intresse, hvarmed hon
ånyo omfattades af Kronprinsessan Josephine, hvilkeu kallade
henne till sig för att göra hennes personliga bekantskap samt gaf
henne i uppdrag att måla flere porträtter af henne och hennes
gemål, dels kopior, dels sådana, för hvilka de sjelfva gåfvo
sé-ancer, och hvilka hon sedan på nytt fick kopiera. Den 5:te
Mars skrifver hon:
"Har i dag för första gången talat med Kronprinsessan. Jag var
mycket blyg: hon var likväl, särdeles god och vänlig, rådgjorde om
den kostym hon vill bära, då jag skall taga hennes porträtt m. ni.
"Hvad det är olyckligt att vara så blyg att man blir nästan
oredig deraf!"
Sedan flere år tillbaka hade Sophie på sin födelsedag, den
6;te Mars, observerat och antecknat himlens och väderlekens
beskaffenhet, med en noggranhet som hade hon i dessa järtecken
sett sin egen framtid förebildad.
Detta år, då hennes 33:dje födelsedag inföll, vexlade
solsken och moln på dagens mimmel; då och då kom ett lätt
snöfall, senare sken solen herrligt ända till nedgången, "lofvande en
klar kommande dag. Himlen förblef derefter molnfri", skrifver
hon, "och senare på aftonen lyste den klart af tindrande
stjernor."
Den 7:de, en Söndag, efter ett besök af en ädel konstens
och konstnärers vän, Baron H., hvars hustrus porträtt hon nyss
slutat, fortsätter hon anteckningarne:
"Snö och mulet ute, men jag lycksalig. Jag hade lugn och frid
inom mig och min själ var uppfylld af tacksamhet mot Gud och mot
goda menniskor. — Baron H. var här på förmiddagen; han hade hört
att jag varit hos Prinsessan; bad mig ej vara rädd eller förlägen, då
jag skall måla henne, sade att Prinsen äfven önskade, att jag skulle
måla honom. Han talade så vänligt, så uppmuntrande till mig, att
jag sedan, då han var borta, gret af glädje och tacksamhet för lians
godhet."
Efter ett besök hos Södermark i September finna vi följando
antecknadt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
