Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Den 6 Mars detta år rar morgonhimlen öfverdragen med ett
genomskinligt flor af moln, som dock ej skymde solen. Middagen
var klar, sedan uppkommo spridda moln, hvilka då och då
fördunklade solen, tills de vid dess nedgång genombrötos af ett klart rödt
färgspel. "Vet var en vacker nedgång", slutar hon, "och pà
aftonen tindrade sjemorna fram mellan de ilande molnen".
Den 8:de skrifver hon, efter att hafva varit uppe på
Målarakademiens exposition:
"Jag upplemnade i dag den sista af mina taflor till expositionen.
Man hade gjort nu som de andra ären, d. v. s. gifvit mina arbeten
de sämsta platser, långt från dager och med densamma från hilger i
i stället för venster. En af mina taflor var placerad i en vrå, lågt
nere vid golfvet; någon ofördelaktigaro plats hade svårligen kuuiiat
uppletas. Och likväl hade många långt sämre arbeten ganska goda
platser! Mig tycks dock, att hvad jag målat ej borde stå tillbaka för
en hop af dessa unga pojkars underhaltiga arbeten. Är det
egen-kärlek af mig att fordra sådant?" frågar hon pröfvande och rädd att
förblindas af det egna intresset, men låter sitt inre medvetande svara,
intygande att hennes fordran är billig och rättmätig. Hon fortfar
derefter:
"Jag bad likväl 1’rofessor &, som hade befattning med
uppsättningen, att mina taflor ej måtte få för dåliga platser. Men lian har
ej gjort afseende derpå! Hvarför? O! om jag visste det? Är han ond
på mig? Vilja de ej att mina arbeten skola bli omtyckta? — —t —
Men jag vill afhålla mig från att forska i detta ämne; jag kunde
eljest komma att göra orättvisa slutsatser, och bitterhet kunde
uppstiga i mitt hjerta mot dessa menniskor. — Mycket godt finns likväl
hos dem — skuggor måste ju finnas för att förhöja dagrarna",
tillägger hon med vemodig undergifvenhet. Hon erinrar sig derpå
huru hon redan under sin korta lefnad erfarit nog mycken
hårdhet, ovilja och afund för att af alla krafter behöfva arbeta på att
bibehålla kärlek och välvilja för menniskorna.
"Af några har ju också jag fått röna godhet och tillgifvenhet" —
tillägger hon, likasom för att varna sitt hjerta att icke blifva
otacksamt. Hennes tankar återgå derpå till den orättvisa hon
anser sig hafva lidit och hon söker en utväg att för framtiden
undvika dessa förödmjukelser, medan hon dock i första rummet
pröf-var, huruvida hon i så fall handlar rätt, i det hon frågar sig sjelf:
"Låter jag nu eget intresse förleda mig att handla orätt, tim jag
fattar det beslut att aldrig iller offentligt exponera mina arbeten, så
länge jag anser mig orättvist behandlad?"’
llon syues hafva afbrutit skrifningen för att noga begrunda
saken, innan hon fattar ett beslut:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
