Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
mådde öfvervinna — andras öfvertalningar lika litet som hennes
egen kärlek för konsten. Ilon ville ej tro att ett dylikt studium
var oumbärligt for att blifva konstnär, om det äfven förde
snabbare till målet, och hon underkastade sig hellre en fördubblad
lärotid, ja, äfven risken att icke komma så långt, än hon
åsidosatte sin qvinliga blygsamhet; hon fordrade af hvarje qvinlig
konstnär samma uppoffring. Under Cognietx ledning hade hon
gjort framsteg i siu konst, utan att ett ögonblick ha funnit sin
känsla af det passande sårad; (på denne berömde lärares atelier
för damer, har man aldrig begagnat helt naken modell) hon måste,
hon ville göra så äfven nu och åter hördes med all den forna
bestämdheten det gamla valspråket: "en Adlersparre gör livad, hon
vill". För henne var dock denna fråga icke beroende af den
enskilda viljan eller tycket — det var en principfråga — den gällde
rätt eller orätt. Hon förfäktade sin sats ensidigt och häftigt som
alltid, så väl mot äldre artister, som emot några af
deltagarin-norna i de ofvannämnda ritsammankomsterna, och harmades djupt
då hon hörde åsigter, hvilka syntes henne stridande mot all
qvinlig blygsamhet, försvaras af qvinnor.
Vi känna ej huruvida hon under senare studier i utlandet
något modifierat dessa exklusiva åsigter, men ha dock ansett oss
här böra nämna dem såsom betecknande tör hennes karakter.
Såsom ett prof på huru hon tillbringade vintern 1843, då
hon ej upptogs af sällskapslifvets fordringar, anföra vi följande,
skrifvet den 28 Januari 1843:
"Har i dag för första gången på detta år börjat måla, hvarifrån
jag hitti.ls varit hindrad af den förunderligt mörka och mulna
väderleken. Har flitigt arbetat på Prinsens porträtt; och sedan haft engelsk
lektion för Herr May. Gick om aftonen att höra på IKs
föreläsningar öfver konsthistorien; han talade i dag om Michael Angelo såsom
skulptör. Återkom kl. 8 och drack the och ämnar nu fortsätta min
läsning af Bulwers Zanoni, hvilken lektyr på det högsta intresserar
mig. Mänga motsatta omdömen höras om detta arbete, olika
uppfattas meningen med det bela. Jag instämmer med dem, hvilka ansu
alltsammans vara cn allegori. Så synes mig Zanoni vara en typ af
konsten och Mcynour en representant af den kalla, forskande
vetenskapen. Alla de onda väsenden författaren frammanat, äro typer uf
menskliga frestelser och passioner. Zanoni (konsten), förblir ren, hög,
odödlig, tilldess han låter sig beherrskas af menskliga passioner. I
franska revolutionen förgås han (don gamla konsten), men hans barn
(den nya konsten) härleda derifrån sitt ursprung och utkastas sedau
bland menniskorna. Måhända skall Viola representera menniskorna i
allmänhet, hvilka ej förmå höja sig till det öfverjordiska".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
