Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
ver en mängd dermed sammanhängande omständigheter och
förhållanden. I högsta måtto förunderlig föreföll mig då den skefva
uppfattning, som så länge gjort sig gällande, af hvad qvinnan i
bildningsväg behöfde lära känna, den ensidiga åsigten att hon,
såsom en af våra författare uttrycker sig, "för att synas rätt
behaglig, måste spela rölen äfven af fullkomlig vetenskaplig
oskvl-dighet."
Kan man väl tänka sig något mer förvändt än det ända
till de sista decennierna för qviunan följda undervisnings-systemet,
enligt hvilket man väl ansett, att hon behöfde känna den nordiska
mythologiens gudomligheter, data för de i vår historia och ofta
äfven i den gamla tidens förekommande krig och fredsslut, veta reda
på sund, öar, uddar, o. s. v. i de olika verldsdelarne, åtskilliga
fransyska fraser, etc. etc., att ej tala om nödvändigheten af att tant
bien que mal kunna klinka på ett piano, men deremot, såsom icke
behöflig, ja, icke passande för qvinnan, från henne utestängt all
kännedom om naturvetenskaperna. Hon borde väl kunna både se
och höra, men att ge henne något begrepp om lagarne för ljuset
och ljudet eller om den underbara mekanism i hennes egen kropp,
hvarigenom hon förmår uppfatta dessa, det kallade man onödigt
och öfverflödigt. Att inandas luften, att beträda jorden, att
beundra stjernans glans och blommans skönhet, hvarken kunde
eller ville man betaga henne, men att gifva henne äfven den
ringaste insigt, angående dessa för henne på en gång så alldagliga
och dock så oförklarliga företeelser, det fann man gagnlöst, ty
att bibringa henne någon kunskap i kemi, fysik, astronomi o. s. v.
det syftade ju till att göra henne lärd och
en lärd i stubb, det är ett rön
satirens udd ej undansiipper,
sjöng Fru Lenngren i verlden och den satsen har ännu ej
upphört att finna sin tillämpning. Man torde väl invända, att tider
och förhållanden sedan dess mycket förändrat sig och att
naturvetenskapen mer och mer börjar intaga sin plats bland de
obestridda undervisningsämnena äfven i flickskolor, men ännu höja
sig dock flera röster med ett: "hvartill gagnar detta?" deremot
och ännu torde mången känna en kall rysning ila genom
ryggraden vid att höra vetenskapliga termer uttalas af en ung
flickas rosiga läppar, föreställande sig att både gracer och
amori-ner med dem taga till flykten. Dessa kunna vi lugna med, att
det dock ej än är så farligt med den s. k. lärdom, den
vetenskapliga bildning, som kommer qvinnan till del, ty i brist på ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
