- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
340

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

Men — styrmän ha så lätt att vända,
Det skulle derför kunna hända . . .

Men nej! — jag tror i sista stund,

Må hända hvad som vill,

Ty ack! på hela hafvets rund

Hans make ej finns till;

Visst vänder han — men vänder åter,

Och jag är tokig, jag, som gråter.

Lea.

XXXV. — EN FATTIG KUSIN.

Närhelst jag hör några dispyter angående qvinnans
verksamhet, och hennes förmåga i affärsväg och andra praktiska värf
antingen erkännas eller förnekas, har jag för vana, att, såsom
gammalt folk bruka, gå tillbaka till det förflutna och der
uppsöka händelser eller personer, hvilka kunna fjena att belysa den
ena eller andra sidan af frågan. Medan jag sålunda sitter och
drömmer "my eyes make pictures ivhen they s/iut" *) och en hel
rad af personer och tilldragelser, en del behagliga och intagande,
andra egna eller löjliga, skrida mig förbi. Men när bland dessa
en viss liten skepnad uppträder på scenen framför min inre syn,
då klappar jag (figurligt taladt, förstås), händerna och utropar
(o-hörbart): "Det är visst den rätta!" samt förvisar med ens alla de
öfriga skuggorna till sina gömslen i djupet af mitt minne.

Du allra käraste gamla ungmö! du goda, vänliga, trohjertade
själ, Maria Denny, stig fram! Låt mig ännu en gång se ditt
strålande anlete, med dess tusen fina skrynklor och dess glädtigt
blinkande ögon. Lägg ännu en gång med dina snälla händer in
en påse the eller socker åt mig, eller välj ut åt mig en härfva
tråd, "kostar en half penny", och låt denna glada röst
"oldfasliio-ned as a laugh" **) ljuda i mina öron, såsom den gjorde i min
barndoms sorgfria dagar! Men icke nog härmed, andra måste se och
lära känna dig, och jag måste göra mitt bästa för att framställa
de lugna scener, i hvilka du spelade en röle, de enkla
tilldragelser, med hvilka ditt minne är förenadt.

*) Mina slutna ögon inåla mig taflor.

**) "Gammalmodig som ett skratt."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free