Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
derå fransyska. Dertill fordrades hjelp och Anna blef derefter
en daglig gäst i rummen ofvanpå boden. Dock hviskades det, att
rätta och enda orsaken till hennes besök ej var nöjet att la.sa
Madame de Sévignés bref med Maria eller att lyssna till hennes
humoristiska anmärkningar. livad kunde väl da vara orsaken? Ilör
på, och dömen sjelfva.
Landskapet omkring vår köping var, ehuru ej af någon
ovanlig karakter, dock ganska vackert. Der höjde sig tallösa, mildt
vågformiga kullar, hvilka i djupa fåror blottade sin fruktbara
jordmån for solen; en silfverglittrande ström smög sig framåt i
drömmande stillhet, tills den af qvarnhjulen tvangs att göra ett godt
stycke arbete; man hade föröfrigt sluttande betesmarker,
skogsdungar, der trasten och trädgårdssàngaren läto höre sina
melodiska sånger; barrträdsplanteringar, hvarifrån skogsdufvan
uppstämde sina ljufva toner och slutligen de friska ängsmarkerna,
kantade med lummiga löfpartier och genomskurna af klara, dansande
bäckar, hvilkas bräddar syntes beklädda och bekransade med en
massa af doftande vildblommor. 1 vår tanke (Deephainiteruas
nemligen) förtjenade ett sådant landskap att vara mera allmänt
kändt och beundradt, och det var derför med den triumferande
känslan af medveten förtjenst, som vi helsade uppträdandet af en
ung artist ibland oss.
Georg Hillyard var en vacker, hurtig och godhjertad ung
man, som snart tillvann sig allas välvilja, och då man fick veta,
att lian var en bekant till Anna Stonghton, kunde han ej annat
än stiga i allmänna opinionen. Att så var, hade man tagit för
afgjordt alltsedan han, första morgonen efter sin ankomst, hade
blifvit sedd med väntande uppsyn dröja i närheten af dörren till
saluboden, till dess Annas pony bar henne fram till trappan, dä
han i ögonblicket skyndade fram för att hjelpa henne stiga af.
Mins Denny kom som vanligt utspringande för att välkomna sin
gäst och bjöd helt naturligt den unge herrn vid hennes sida att
vara henne följaktig. Från denna stund tog han alltid sin
morgonpromenad i grannskapet af hennes hus och man började liviska,
att det icke var endast for att läsa Madame de Sèvigni, som Anna
kom dit.
Aicna hade kort förut tillbringat någon tid i N—, den
förnämsta provinsstaden, och det var troligen der hon gjort den unge
mannens bekantskap, ty ban var ej känd af hennes tär; vi kunde
åtminstone ej förmärka, att liau någonsin gjorde besök på Benton
Han plägade visserligen, då Anna suttit upp pa siu lilla pony och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>