Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
sig efter dera, sora der äro rådande, och det utan missnöje
ocli motsägelse.
För ett ungt, lifligt, öfvermodigt sinne — och de unga
äro ofta öfvermodiga, min Agnes — ligger det något påkostande
i tanken att vara beroende af andra. Friheten är de ungas
ideal, obeioendet det mål, hvartill de sträfva, men hvilket de
— aldrig upphinna, ty liksom barnet sprang från kulle till
kulle för att fånga den glänsande regnbågen, men ständigt fann
den på samma afstånd från sig, når menniskan heller aldrig
detta mål. Vi äro alla beroende i mer eller mindre grad, på
ett eller annat sätt, och så måste det alltid förblifva. Foga
vi oss villigt deri, söka vi lämpa oss efter hvarandra, skall
ej heller detta förefalla oss så svårt, men spjerna vi deremot,
trotsa vi på vår frihet, vårt oberoende, söka vi vid alla
tillfällen genomdrifva våra egna intressen, vår egen vilja,
obekymrade om andras, skola vi småningom stöta alla ifrån oss
och slutligen finna oss ensamma, öfvergifna och olyckliga.
Se vi blott saken från en rätt synpunkt, är det beroende
af andra, livarom jag nu isynnerhet ville tala, ej heller så
svårt och påkostande, som man mången gång föreställer sig.
Tungt beroende kallar jag den, som hos andra äter nådebröd,
en lott, hvilken stundom kan vara ganska beklagansvärd. Men
den, som gör andra vissa bestämda tjenster, åt dem egnar
en del af eller hela sin tid, hvarföre hon i utbyte erhåller en
öfverenskommen lön, den kan ej sägas stå i ett förödmjukande
beroende, ty arbetaren är ju sin lön värd. Låt derföre
sådana griller fara, mitt älskade barn. De härröra från en falsk
stolthet, hvilken jag hoppas du snart nog’ skall lyckas att
betvinga, allt efter som du lär dig att betrakta förhållandena
i sitt rätta ljus. Var du derföre öppen, glad och frimodig
såsom förr, i det glada medvetandet att kunna vara nyttig
för någon och att sjelf kunna förvärfva dig en liten inkomst,
öfver hvilken du efter behag kan förfoga, ty den är ditt eget
arbetes frukt. Det ligger en ej så obetydlig njutning i denna
tanke och du blir på detta sätt mer verkligt oberoende än när
du måste klappa på Pappas plånbok, för att erhålla medel till
att bestrida alla dina små utgifter. Sedan du en gång
smakat behaget af detta oberoende, skall du få se, att du
ej gerna vill släppa det ifrån dig, hvarföre jag redan börjat
fundera på möjligheten att vid din hemkomst för dig finna
någon passande och äfven lönande sysselsättning. I betraktande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
