Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
sucken på sjuklägret. Då t. ex. dödsrapporterna från Krim efter
slagen vid Alma, Inkermann och Sebastopol upptogo ett antal
af 2,162 fallna, erhöll man sedan den upplysningen att ej mindre
än 1,713 af dessa fallit offer för febrar, kolera och andra
sjukdomar. Brist på ändamålsenlig skötsel och felaktiga
anordningar voro derföre i långt större mån orsaken till de härjningar
döden anställde bland de engelska krigarnes leder än fiendernas
svärd och kulor. Hvilken betydlig förändring, som åstadkoms
i detta bedröfliga förhållande, genom den reform, som Florence
Nightingale lyckades införa i sjukvården och genom de ömma
och outtröttliga omsorger, hvilka hon och hennes medhjelparinnor
egnade åt de sjuka och sårade, visar sig bäst deraf, att
döds-nummern, som vintern 54—55 uppgick till 665 på tusendet,
påföljande år under samma tid reducerades till 49. Ett slående
bevis på den vigt, som ligger på en lämplig och
ändamålsenlig sjukvård, så ock på den betydande rol den spelar i
medicinens historia.
Äfven i vårt land har man för ej så långt tillbaka haft
sorgliga exempel på de förödelser, hvilka sjukdomar och
bristfulla sjukvårdsanstalter vållat bland dem , åt hvilka
fäderneslandets försvar varit anförtrodt — ett ärofullt uppdrag, som
bordt kunna emotse en bättre lön än döden i den mest
afskräckande skepnad. 1808 års landtvärn, som till två
tredjedelar bortrycktes af den s. k. landtvärnsfebern (en art typhus),
lemnar oss härpå ett det sorgligaste bevis. Och hvem kan
svara för att det ginge oss bättre nu, om vi skulle blifva nog
olyckliga att ännu en gång invecklas i ett vidtutseende krig?
Utsigterna äro i detta fall ej de ljusaste, ty enligt en skicklig
och erfaren läkares*) intyg, visade sig vid de rustningar som
hos oss gjordes 1848 och 1854, då äfven ett fredsbrott
befarades-, "bristen på läkare inom arméen så stor, att man nödgades
anförtro ledningen af den sammandragna arméekorpsens
hufvud-sjukhus åt personer, som icke egde rätt att läkarekonsten på
egen hand utöfva". Han tillägger vidare att denna brist,
särdeles om kriget blifvit långvarigt, troligen skulle "hafva vållat
*) Krigshistoriska intyg om behofvet af läkarevård för Svenska
Arméen af Dr P. O. Liljewalch, Öfverfältläkare för Stockholm! garnison
Stockholm 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
