Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
öfver hvilket han åtminstone uttalat sitt omdöme. Vid ett
dylikt tillfälle hade H. H. öppet uppmanat målarinnan att
öfvergå till den allena saliggörande kyrkan. Sophie hade då
förklarat, att hon önskade det hon varit uppfödd i den katholska
religionen, men att hon ej kunde förmå sig att formligen gå
öfver, då Påfven i några få men kraftiga ord påmint henne om
skyldigheten att, när man inser sig vara på en mindre god väg,
ögonblickligt och utan tvekan återvända till den rätta. Att
orden, fint och väl sagda, djupt träffat henne, röjdes af hennes
berättelse om förloppet. Omedelbart verkade de dock icke.
Möjligen afhölls hon ännu frän ett afgörande beslut af bref
hemifrån, uttryckande en farhåga för hennes öfvergång och
af-rådande densamma. I sina svar förklarade hon dock öppet att
katholska religionen numera var den enda, som kunde skänka
henne tillfredsställelse. Under början af året 1855 antecknas
ingenting från hennes inre lif. Först den 16 Februari synes
hon, vid ett besök i sällskap med målarinnan Fräulein
Buch-wald, hos en af de prelater, hvilka ifrigast arbetat på hennes
omvändelse, hafva gifvit ett, efter allt utseende, oförberedt löfte
att, på en då af honom utfäst dag, taga det afgörande steget.
Löftet uppfylldes också, då hon den 24 och 25 i sainma månad,
i Prins-kardinalen Msgr. Hohenlohes enskilda kapell, i närvaro
af Msgr. Bedini, kardinalvikarien och Fräulein B. aflade sin
trosbekännelse, samt förrättade kommunion och bikt enligt
katholska kyrkans föreskrifter.
Så var då Sophie Adlersparre katholik. Men hade
derigenom hennes sinnesriktning erhållit någon väsendtlig olikhet,
hennes öfvertygelse blifvit förändrad eller grunden för hennes
gamla tro rubbad? Vi kunna tryggt besvara frågan med nej.
Vi känna icke huruvida ens den öfliga afsvärjelsen med den i
särdeles starka ord affattade eden: "Jag afskyr och förnekar
de irrläror och kätterier, i hvilka jag blifvit uppfödd m. m."
egt rum. Men då man besinnar den ytterliga varsamhet,
hvarmed den svenska proselyten ända dittills måst behandlas,
känner man sig förvissad att såväl denna akt som dithörande
vidskepliga besvärjelseceremonier för tillfället blifvit betydligt
förmildrade, om ej helt och hållet förbigångna. För öfrigt kunna
vi icke finna, att Sophie Adlersparre genom sin öfvergång till
katholska religionen, afstått från något af sin gamla, barna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
