Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
han gifvit namnet Monica — hvilket för hvarje ädelt sinne
måste vara kält, nästan heligt — åt en af de fanatis«rade
qvinliga furier, som uppträda i hans roinan. En annan gåug
anför han några lösryckta uttryck af Thomas a Kempis
såsom bevis för den 6lafviska anda, som herrskade i kyrkan,
men röjer derigenom snarare sin egen bristande insigt af den
kärlekens och ödmjukhetens anda, som i kristendomen besegrat
verlden, och hvilken i få skrifter gjort sig så kraftigt gällande,
som i Thomas a Kempis arbete, hvilket, oaktadt föråldrade
åsigter och dåliga öfversättningar, dock ännu i dag utgör en
skatt för hvarje sann Kristi bekännare.
Denna verkliga eller blott skenbara brist i
uppfattningsförmåga, som förhindrat författaren att upptäcka närvaron af
det högsta goda i kristendomen och frånvaron deraf i
antiken, torde man få tillskrifva orsaken, så väl till hans
öfverdrifna ovilja, som till lians lika öfverdrifna beundran, hvilka
båda för högt stegrade känslor gifvit upphof till åtskilliga
esthetiska brister och historiskt skefva framställningar i den siste
Athenaren.
Jag vill härmed icke hafva sagt, att jag anser författaren
hafva målat kyrkliga tilldragelser i mörkare färger än de
stundom verkligen förekomma i kyrkohistorien. Tvärtom tror jag,
att författaren med fullkomligt skäl kan yttra sig, som han gör
i bokens tillegnar: "Om någon af mina läsare tror, att jag i
efterföljande arbete skildrat kyrkan och hennes representanter i
nog mörk färgton, så vet då, att jag tryggt kan hänvisa
honom till den opartiska verldshistorien, som i fråga om dessa
ämnen begagnat en lika svart tusch, som jag". Också är det
ej skuggorna, som göra hans tafla osann, det är uteslutandet
af dagrarna. En skildring kan vara sann i hvarje enskildt
drag och dock osann såsom ett helt betraktad. Många
kyrk-historici hafva deremot så mycket som möjligt ined tystnad
förbigått för kyrkans anseende menliga facta. De hafva ej, dels
till följe af goda, dels till följe af dåliga bevekelsegrunder,
velat se fläckarna i kristendomens stigande sol. Vid läsningen
af "Den siste Athenaren’ frestas man tro, att dess författare
i stället ansett som sin pligt att ensidigt uppleta och
framhålla dessa.
Rydberg är en aristokratisk författare. Ej blott derföre,
att hans roman uteslutande tyckes skrifven för de bildade klas
serna, utan äu mer, emedan hans öfvervägande intelligens- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
