Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Tredje natten efter landstigningen rasade en våldsam orkan
och, då solen åter uppgick, spanade Annae och Machime
oroliga blickar förgäfves efter den farkost, som ditfört dem. Dou,
så väl som dess besättning, var spårlöst försvunnen och do
älskande jemte ett par olyckskamrater voro lemnade åt sitt
öde på en obebodd, okänd ö i oceanen. Detta slag var mer
än Annas redan så medtagna krafter förmådde uthärda och
trenne dagar derefter utandades hon sin sista suck vid
Ma-chims trofasta hjerta. Med hennes bortgång var också hans
kraft bruten. Så länge han kämpade med ödet om den
älskade var hans mod okufvadt, hans energi oförminskad, hans
hopp ofördunkladt — men nu, då hon var borta, hou, som
varit allt for honom, hvarföre skulle han lefva? Smärtan
krossade den tappre, den starke mannens hjerta och snart
bröt äfven hans ande de band, som fästat honom vid
stofthyddan, för att i ljusare rymder återförenas med sitt hjertas
brud.
I enlighet med hans sista önskan begrofs han af sina
o-lyckskamrater vid Annas sida och på den enkla grafvård,
som upprestes öfver de båda älskande, sattes en inskrift,
hvilken förtäljde deras sorgliga öde och innehöll en bön, att, om
någonsin i kommande tider denna plats besöktes af christna,
man då öfver grafven måtte bygga en kyrka, helgad åt
Frälsaren.
Man förtäljer vidare, att de efterlefvande, på ön
qvarlemnade matroserna, som icke voro hågade att stanna derstädes,
beslöto att med den lilla skeppsbåtens tillhjelp, hvilken fört
dem i land, försöka sin lycka, i den djerfva förhoppning att
åter uppnå det kära fäderneslandet. Men i stället blefvo de
väderdrifna mot den afrikanska kusten och tillfångatagne at’
mohrerne. Under sin fångenskap påträffade de bland andra
christna fångar sina gamla skeppskamrater, hvilka rönt ett
liknande öde. Annas och Machims sorgliga historia utgjorde
ofta ämnet för deras samtal och blef således äfven känd af de
öfriga fångarne, bland hvilka befann sig en spanior, Joas de
Morales, en skicklig och erfaren sjöman. Denne blef
sedermera utlöst af landsmän och sammanträffade på hemresan med
Zarco, hvilken då återvände till Portugal, efter att hafva
upptäckt den ej långt från Madeira belägna lilla ön Porto
Santo. Under deras samtal berättade Morales hvad han för»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
