Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
vård och enligt den önskan, som befanns uttryckt på densamma,
lät Vaz der uppföra en kyrka. Sedermera har en by , som fått
namnet Machico, uppstått på samma ställe och kyrkvaktaren
derstädes visar än i dag de nyfikna ett stycke träd, hvilket,
enligt hans förmenande, tillhört det kors, som Machim sjelf
utskurit af cederträd och upprest öfver sin Anna.
I vår skeptiska tid, då man ej gerna vill tro på annat än
"hvad som till komplett evidens kan bevisas", hafva de lärde visst
uttryckt sina tvifvel om, huruvida denna tradition är fullt
tillförlitlig, utan att dock hafva kommit till något afgörande
resultat. Men, du och jag, min unga läsarinna, som troligen
hysa större aktning för de gamla från medeltiden härstammande
sägnerna, än att vi skulle vilja plocka dem i stycken för att
undersöka huruvida de hänga riktigt tillsammans, vi kunna väl
opåtaldt få tro detsamma som de goda Madeiraboerna,
särdeles om vi med egna ögon skulle råka få se det omtalade
trädstycket af Annas och Machims kors. Hur dermed än må
förhålla sig, så omgifver dock denna historia den sköna ön
med ett än mer romautiskt skimmer, hvilket ju alltid bör öka
den tjuskraft den i sig sjelf eger, särdeles för ett ungdomligt
sinne.
Ty hvad man än må säga om vår tids realistiska,
praktiska och materiella tendens, tror jag dock, att äfven den har
sin poesi, uppenbarad så i naturen som menniskohjertat, om
den ock antagit en annan gestalt än förr eller iklädt sig nya
former. På samma sätt förhåller det sig med det romantiska
elementet, hvilket väl, med ungdomen till sin representant,
kommer att qvarstå så länge menniskobarn ännu dväljas på jorden
— såvida ej i tidernas längd det brådmognade barnet,
öfverhoppande ungdomen, med ens kommer att framstå såsom man
eller qvinna.
På denna punkt stå vi dock, Gudilof, ej ännu — om
det ock ibland skulle luta ditåt — och derföre kan man
understundom plocka ut några bitar romantik äfven från det
dagliga lifvet; dessa skulle till och med kanske blifva långt flera,
än man ens kan ana, om man egde gåfvan att kunna blicka
in i hvarje menniskohjena. Jag vill derföre med ditt goda
minne och samtycke, unga läsarinna, bjuda dig på än litet
romantik, allt från Madeira, men denna gång hemtad från våra
dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
