Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
"Margaretha Ascheberg {’... gick från mun till mun, åtföljda
af en och annan anmärkning om husbondefolkets oväntade
hemkomst, om den lärde Herr Peder — godsherrens fordne lärare,
som ledsagade grefvinnan — eller om likheten mellan den hurtige
8-årige gossen och hans fader, Herr Kjell Barnekow. Vid
inträdet i byn såg sig grefvinnan med mörknande blickar
omkring bland de usla boningarne, inbäddade mellan vallar af
flygsand och orenlighet, och, yttrande några ord till sin
ledsagare, syntes hon med sin unge son vid handen vilja skynda
vidare. Snart hejdades hon dock af kojornas innevånare, hvilka
småningom fattade mod och närmade sig, den ena efter den
andra. An var det en fattig enka, tiggande för sina hungrande
barn; än en gammal orklös gubbe, som klagade öfver hård
medfart hos de rika bönderna, tilläggande med bitter förtrytelse:
"hårdt nog, nådig grefvinna, för en ärlig arbetare, att få gå
på socknen på gamla da’r, utom att en stackare dertill skall
bära hugg och slag"; än en qvinna, bedjande nådig grefvinnan
eller den lärde Herr Peder om bot för en sjuk, för hvilken
man rådfrågat alla traktens "kloke", som man gnidit med
"midsommar-signade klutar" m. m. men allt förgäfves. "Märkeligt!
högst märkeligt!" anmärkte Herr Peder, i det han betänksamt
tryckte pekfingret mot sin blåfrusna nästipp, och inlät sig derpå
i närmare samspråk med gumman. Då kom en annan af
godsets underhafvande, klagande att han efter sista missväxten ej
förmått utgöra skatter och dagsverken till Herrgården, utan år
efter år kom i allt större gäld. Ett år fritt — och han skulle
reda sig, mente lian, men i annat fall måste sista kon gå i
mät innan kyndelsmessan, se’n de bästa dragarne gått samma
väg förut. Grefvinnans vanligen något stränga uppsyn smälte
till medlidande vid åhörandet af dessa klagomål; hon tog noga
reda på alla förhållanden, lofvade utverka hjelp af Herr Kjell,
då han, vill Gud, snart komme hem från kriget för att sätta
upp sitt nya regimente och hänvisade emellertid de nödställda
till Herrgården:
"Der skall", tillade hon, efter några ögonblicks besinning,
"från och med i morgon, vid dörren till borgstugan alltid stå
ett fat dricka och en korg bröd att mätta den hungrige och
läska den törstande på Herr Kjells gods."
Med en stolt men vänlig böjning af det högburna hufvudet
lemnade Kjell Barnekows fru bygatan, åtföljd af månget "tack!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
