Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
skyddling, herr Ebbe, taga plats i de högkarmade stolarne på
ena sidan om den flere alnar breda spiseln; alla de så kallade
fruestugetärnorna på bänkarne midt öfver och på ett tillbörligt
afstånd från de andra. Midt för brasan ligger Flink utsträckt,
tåligt fördragande den omilda behandling ban röner af den
5-årige Rutger, som kastat sig ned bredvid honom. Elden
flammar lustigt i den stora spiseln och kastar ett flämtande sken
kring det rymliga tornrummet, spelande i nyckfulla strimmor
öfver familjeporträtterna kring de panelade väggarne, öfver de
massiva, bonade ekbjelkarne i taket och Öfver de flitiga
spinnerskorna närmast kring brasan. Utanför tjuter vinterstormen
allt vildare kring tornet och piskar regnet stridt mot de små
blyinfattade fönsterrutorna; men detta gör kontrasten af
värmen och trefnaden inom hus blott så mycket behagligare.
Hjulen surra hurtigt och oafbrutet en stund under allmän tystnad,
till dess gamla Malin inträder med grefvinnans yngsta barn,
den lilla Brita, räckande henne till modren, som stannar det
finsvarfvade, med elfenben inlagda hjulet på sin spinnrock och
lägger den späda flickan på sitt knä. Malin var husets äldsta
trotjenarinna och hade tillhört familjen alltsedan hon som helt
ung följde den stränga fru Brita — Brita Scheel, såsom hon
ännu af gammal vana kallade henne — från fädernehemmet
till Widtsköfle såsom Christian Barnekows maka. Hon skröt
gerna med att hon burit sin nuvarande husbonde på sina
armar och vårdat honom allt sen han kom till verlden, och
tröttnade aldrig att för hans barn berätta om den gamla
tiden, "då herr Kjell var liten." Äfven nu samla sig de små
omkring henne, der hon tagit plats öfverst vid den långa
raden af spinnerskorna, framtagande sitt arbete, en bel mängd
af så kallade liufvudkrus, som skulle fint veckas med tillhjelp
af en för ändamålet gjord knif af ben. Den åttaårige
Christian, som vi under formiddagen sett på vandring med
modren, och den 5-årige Rutger omge henne på hvar sin sida,
medan den lilla Maja söker klättra upp i hennes knä, under
det alla instämma i den högljudda begäran att "Malin skall
berätta." "Käre, hvad vill I jag skall förtälja?" invänder den
gamla. "I ha länge se’n hört alla gamla Malins historier."
Men barnen äro envisa och äfven en och annan bland de
äldre instämmer. Malin vägrar dock ännu helt försynt att,
som hon säger, klifva in i "fruestugan med bamkammarhisto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
