- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjette årgången. 1864 /
176

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

blad, der Märtha stapplande började läsa: ’’någhot om
Spill-ningens nytta." — "Märkeligt, högst märkeligt 1" förklarade
herr Peder och började letningen på nytt, då ändtligen den
begärda visboken kom i dagen med öfverskrift, af herr Peder»
egen hand: "Några gamble Wyser aff allehanda alagh, medh
gin eigen gamble Enfaldige composition alldeles förutan
nàgor ändring eller Emendation, såsom dhe öffverkombne
och uthi hastighet afskrefne äre."

Herr Peder fick sjelf välja bland innehållet och valde
visan om konungen och vallpigan, "en ganska märkelig
komposition", tillade han, "röjande i enfaldigaste ord sångens makt
öfver ett menniskohjerta."

Visan var allmänt bekant, ehuru den i olika trakter sjöngs
olika, och när Märtha med klar och ungdomlig röst uppstämde,
föllo spinnerskorna in i omqvädet, som åtföljde hvarje strof.

Liten vallpiga hon gängade vall;

Så väl hon kan —
Hon sjunger så vackert för getterna all’;

Så väl hon qväda kunde.

Och konungen vakna, i höganloft låg,

Så väl hon kan —
"Hvad är för en fogel så väl sjunga må?"

Så väl hon qväda kunde.

"Det är ingen fogel fast eder tyckes så;

Så väl hon kan —
Men liten vallpiga med getterna små."

Så väl hon qväda kunde.

Och konungen talte till småsvenner två:
"I bedjen liten vallpiga inför mig gå."

Och småjtvennen talte till vallpigan så:
"Lyster liten vallpiga för konungen ingå T

"Och huru skall jag inför konungen gå
Som int’ är klädd i annat än valmaret grå?"

"Konungen aktar din kläder ej på,
Vallvisan den lyster han höra uppå."

Och konungen talte till tärnorna små:
"I kläden af den vallpigan vallmaret grå."

Då togo de af henne det vallmaret grå
Så klädde de henne i sobel och mård.

Liten vallpiga gångar på höganhvalfsbro
Med silksydda strumpor och gullspända skor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1864/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free