- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjette årgången. 1864 /
203

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203

tillgodokomma ett fåtal, uf Sverges unga döttrar, de i pekuniärt
afseende lyckligast lottade. Härmed tro vi oss hafva besvarat
ännu ett af de gjorda inkasten, nemligen att det ligger en
orättvisa i att begära det nationen skulle skatta till de ifrågaställda
läro-anstalterna, då "pluraliteten af svenska qvinnor skulle af
omständigheternas makt vara förhindrade att der åtnjuta
undervisning." Utgående frän samma synpunkt, kan man ju äfven
kalla det en orättvisa, att nationen underhäller läroverken tör
gossar, ty flertalet af "torpare" och "drängar" kan säkerligen ej
blifva i tillfälle att låta sina söner komina i åtnjutande af den
fria undervisningen derstädes.

Låtom oss nu blicka på det andra motskälet, der den
verlds-styrande principen, det egna intresset, bjert framstickcr’i satsen:
Staten behöfver dugliga embetsmän och måste derföre tillse att dess
söner bildas dertill. Härtill kunde man tillägga, såsom underförstådt:
dä Staten ej behöfver eller anser sig behöfva qvinnans tjenster, har
den ej heller någon skyldighet att bekymra sig 0111 hennes bildning.
Men månne ej häri ligger ett misstag? Staten behöfver dugliga
embetsmän, det är sannt, men månne den ej i främsta rummet
behöfver högsinnade fosterlandsvänner, goda, för allmänt väl
nitälskande, medborgare. Skolan må väl dana de förstnämnda,
men endast i undantagsfall skall hon, utan all samverkan med
modren, förmå dana de senare, ty "dygden läres ej blott, den
ingjutes." Och hvem är det, som skall ingjuta gudsfruktan,
dygd, ädla känslor, förmåga till själfuppoffring i barnets bröst
ifrån det ögonblick dess sjellinedvetande vaknar, om ej modren?
Men huru skall hon förmå detta, om hon sjelf endast ledes af
instinkt, af ögonblickets impuls, som ofta förleder henne att
handla med en inconseqvens, hvarigenom hon den ena stunden
nedrifver hvad hon den andra uppfört, om hon sjelf ej är
mäktig af den själsdiscipliq, hvilken är oundgängligen nödvändig
för hvar och en, som skall kunna inverka på andra? Huru
skall hon rätt kunna råda, rikta, leda sitt oerfarna, men ofta
skarpsynta barn, om ej hennes eget förstånd blifvit upplyst och
utveckladt? Och slutligen, huru förödmjukande är det ej för en
inor att känna sig okunnigare än sitt barn, att ej kunua
besvara dess frågor, äfven när de röra alldagliga saker, ej förmå
gifva det de upplysningar, de rättelser, hvaraf det ofta är i
behof under sin studiitid? Såsom än ett bevis tör sanningen af
vår sats, kunna vi nämna att en lärare vid en elementarskola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1864/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free