Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
norrut. "Kattnäs", blef svaret. Förvånad öfver det ovanliga
namnet frågade jag, om det ej låg någon gammal sägen till grund
derför. Så var verkligen händelsen, ehuru den ej, såsom jag
misstänkt, stötte på katt.
Kathrina och Delila,
så började sagan, tvenne tvillingsystrar af en mäkta rik och
förnäm slägt, voro vid början af 1300-talet egare till en stor del af
den här kringliggande trakten. De bebodde, med en stor skara
tärnor, småsvenner och tjenare, sina fäders borg, uppförd af fasta
gråstensmurar på ön midt uti sjön dernere. En dag skulle de
färdas i båt öfver till andra stranden. Solen sken klart, ingen
vindkåre krusade vattnet och båten gled sakta öfver den
spegelklara ytan under de sjungande roddarnes jemna årslag. Men på
en gång mörknade himlen och ett förfärligt oväder utbröt. Askan
dundrade slag på slag öfver de sjöfarandes hufvuden, och
rod-darne menade, att Sankte Per måtte ha släppt ut gubben Thor
ur afgrunden, der man eljest väl visste, att han hade alla de
gamla Åsarne i godt förvar. Blixtarne klöfvo de svartnade
skyarne och vindstötarne piskade vattnet till skum, kastande den
stora, grannt utsirade farkoster, som ett redlöst spån mellan
böljorna. Förskrämda knäböjde de fromma systrarna med sina
tärnor och upprepade sina latinska böner, dubbelt så många som
vanligt för hvarje kula i de dyrbara radbanden. Men ovädret
tilltog, som hade det gällt en strid på lif och död mellan vredgade
naturmakter: ingen utsigt fanns till räddning. Då gåfvo
Kathrina och Delila ett heligt löfte till den Heliga Jungfrun, att
till hennes ära tillsammans uppbygga en kyrka, samt att efter
sin död gifva all sin rikedom till fromma ändamål, endast Hon
ville rädda dem ur denna farlighet. I samma ögonblick sjönk
båten, roddarne och tärnorna med den, men de båda systrarna
buros varligt af smekande, hvita armar till land.
Det förfärliga ovädret hade spridt sig vidt omkring och
förhärjat landet. Det var redan förut hårda tider. De konungsliga
brödernas fejder splittrade landet i skiljda, fiendtliga läger.
Sörm-ländningen, förtryckt under Hertig Eriks hårda styrelse och
utarmad af stegrade skatter till hans öfverdådiga hofhållning,
kno-tade högljudt. Sjelfva presterna, tryckta af ovana pålagor,
instämde i det allmänna missnöjet, och funno i det härjande ovädret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
