Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
ett förebud till ännu värre olyckor, på samma gång som en
varning för himmelens hämnd.
Häraf ytterligare påminda om sitt löfte, skyndade de båda
tvillingsystrarna att vidtaga förberedelserna till dess uppfyllande,
ifrigt understödda af presterskapet och främst af munkarne i det
på andra sidan sjön belägna klostret.
Kunniga byggmästare hemtades, hörnstenarne lades af de båda
systrarna, och dag efter dag vallfärdade de tillsammans öfver sjön
bort till den för kyrkan utsedda platsen, för att se huru verket
framskred. Och folket talade mycket och högt om de fromma
systrarna och om den ära, som borde tillskyndas dem i kommande
tider af ett sådant herrligt verk. Byggmästarne tröttnade icke
att mäta och afväga allt efter sin utstakade plan — arbetarnes
armar veko icke — verket skred skyndsamt framåt — och slutligen
stod kyrkan, med sitt höga spetsiga torn, färdig och lyste vidt
omkring nejden. Snart blef den till det bästa invärtes pyntad och
inredd med altare, läktare och bänkar, prydda med snidverk och
allehanda herrligheter. Klockor af renaste metall gjötos och
döptes efter gammal sed samt uppsattes med mycken högtidlighet; och
så ljödo de en vacker sommarsöndag, i herrlig samklang, kallande
folket när och fjerran till den nya kyrkans invigning. Öfverallt
på stigarne, trampade se’n urminnes tid af hjordarnes klöfvar och
vallfolkets träskor, strömmade skaror af högtidsklädd allmoge till
den heliga platsen. Minnet af det gräsliga brödramordet i
Nyköping, som besannat järtecknet om nya olyckor, och de derpå
följande fejderna inom och utom landet, utkräfvande till krigsgärd
bondens sista besparing, allt detta, som under de förflutna åren
förtryckt sinnena, var i dag glömdt. De gamla vandrade stilla
vid sin krycka eller ledda af något barnbarn, med de skumma
blickarne oafvändt riktade på det nya templet, hvars höga,
spetsiga tornspira lyste frid och ljus öfver nejden. De unga följde
parvis med lätta och spänstiga steg; gossarne främst, efter dem
flickorna, skrattande då och då ett silverklart, klingande skratt,
som genljöd långt in i skogen, och gycklande med gossarne, som
lorvredo sina styfva nackar, för att upptäcka anledningen, då de
skälmaktiga töserna plötsligt antogo en bedröfvad uppsyn och
suckande frågade hvarann hvart alla vackra gossar tagit vägen —
undrande om de allesammans följt herr Matts emot Danskarne,
efter ingen syntes till här: Der och hvar gingo medelålders män
och hustrur; de förre kastande mörknande blickar på de öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
