Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Naturforskarne tala om det hos växten "slumrande ögat".
Det ögat finnes i mången menniskas själ. Det slumrar under
vinterns snö, men vårens sol och vindar väcka det till lif och
verksamhet. Mer än en gång har det häudt, att en själ, hvars jordiska
hydda hvilar i grafven, verkat på de efterlefvande, som en
väckande vår. Den milda, vårlika ande, hvars minne vi här
återkalla, skall, så hoppas vi, äfven i vår skildring göra gällande sin
gudagifna makt.
Men det är icke de djerfva naturer, hvilka älska att sätta
sig i spetsen för stora företag, eller som vilja lemna ett varaktigt,
för allom synligt spår af sin verksamhet på jorden, det är icke
dessa, som kunna lära något af Lotten Wennberg. Det är de
stilla i landena, de, som vilja göra godt i tysthet, som gerna
ville göra mycket gagn, men veta ej rätt huru; de blyga och
försagda, om sin förmåga misstrogna; det är äfven de
tanklösa, lättsinniga eller ock beqväma, och de som stå fåfänga,
missnöjda med Gud, hela verlden och sig sjelfva, för alla dessa kan
Lotten Wennberg blifva en lifvande föresyn, liksom liennes
lefnads bild genom dess rena, anspråkslösa skönhet blott kan glädja
allas blickar.
Hon föddes i Stockholm den 2 Juni 1815. Hon var "ett
sommarbarn" och den svenska högsommarens Ijuslif tycktes tidigt
afspegladt hos det glada, goda barnet. Ljusa och glada voro
äfven de omgifningar, i hvilka den lilla Lotten växte upp. Hennes
föräldrar, commercerådet Wennberg, och dennes ännu efterlefvande
maka, fru Euphrosyne Wennberg, född Geijer, voro förmögna,
vänsälla, gästfria, och förde ett stort och äfven lysande hus i
hufvudstaden samt på det stora bergsbruket Yxe, i Nora bergslag.
Allt ifrån barndomen var Lotten firad och fjäsad af husets talrika
vänner, gäster och bekanta. Hennes muntra sinne, blixtrande
men harmlösa qvickhet och goda hjerta gjorde henne omtyckt af
alla. Hennes fader var hennes största beundrare. "Om det hade
stått till", så hade hon blifvit "bortfjäsad". Men goda makter
stodo på vakt deremot.
Den naturlag, hvilken, från höjden af Sinai, ljuder till oss
såsom en den Ilögstes dom öfver folkens öden, och som vill att
föräldrarnes egenskaper, dygder eller odygder städse, i någon mån
nedgå till barnen, och dermed gör det ena slägtet solidariskt
förbundet med de efterföljande, denna stora, naturliga arfslag kunna
vi spåra tillämpad äfven hos vår Lotten. Af sin fader tycktes
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
