Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Hon imponerade på kojornas innevånare genom sitt ståtliga
utseende, förhöjdt af en alltid väl vårdad och vacker klädsel,
under det hennes glada allvar och vänlighet, hennes praktiska
förstånd tillvunno sig deras hjertliga förtroende. "Hon klemade
aldrig med de fattige, och kunde ibland rätt allvarsamt förehälla
dem deras fel eller oförstånd, men hon öfvergaf teln icke." Detta
yttrande af en fattig-läkare, som sett mycket af hennes
verksamhet, älska vi att här upprepa.
Men vi vilja nu följa vår Lotten till slutet af hennes
arbetsdag. Sent slutade denna. Mycket sent kom hon vanligtvis hem
till middagen, och unnade blott ringa tid deråt. Sent kom hon
äfven oftast i de sällskap, dit hon för aftonen var bjuden eller
som samlades i hennes städse gästvänliga hem. Icke sällan gick
hon ännu i skymningen med arbete eller föda till fattiga
fruntimmer, för sjukliga eller för — "finkänsliga" — sade den goda
Ijotten, — för att sjelfva gå och afhemta dessa medlidandets
gåfvor. Efter aftonen kom nattens ro, dock icke för vår Lotten förr
än åter mycket sent, ofta icke förrän efter miduatten. Under
för-midnattens timmar skötte hon sitt sekreterarekall för sina fattiga,
skref adresser, ansökningar ra. m. för dem, ordnade deras och sina
räkningar och papper. Det tycktes vara ett verkligt chaos att
ordna, men för Lottens blick och hand redde sig allt lugnt och
lätt. Hennes af naturen goda minne underhjelptes af hennes
grundsats och vana att icke lita derpå, att genast skriftligen anteckna
hvad hon ville minnas, att icke skjuta upp till morgondagen.
Först när hennes dags- och natt-arbete var väl fullbordadt gick
Lotten till hvila och sof "som ett godt barn" till sent på
morgonen.
Hon hade begynt sitt arbete för fattigvården i Stockholm,
inom Jacobs och Johannes församling, hvarest hennes moder
bosatte sig efter familjens slutliga afflyttuing från landet, och der
Lotten då, liksom nu senast, fann i församlingens kyrkoherde
ett trofast biträde i sin välgörande verksamhet. Såsom medlem
af den år 1845, inom församlingen stiftade
fruntiinmersskydds-föreningen, i afsigt att gifva fattiga qvinnor arbetsförtjenst, gaf
Lotten snart prot på sin outtröttliga verksamhetsförniåga och sitt
praktiska förstånd. Hon såg i denna förening något mera än sora
antyddes af dess namngifna ändamål. "Det är icke så mycket
arbetet, som vi utdela", sade hon ibland, "som gör vår förening
nyttig, ty arbetet är alltför knappt för de många behöfvande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
