Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Efter en knapp halflimmas färd stannade vi vid en låg
byggnad af skralt utseende, omgifven på trenne sidor ända in
till fönstren af flacka trädesgärden; den fjerde, med ingången,
vette åt vägen och den steniga kyrküacken. Icke ett träd,
icke en buske i närheten att ge svalka eller skugga. I det
heta solljuset sprungo ungarne, under pågående lekstund,
omkring på den dammiga vägen, eller sutto de i sanden och
förtärde sin medförda matsäck, medan solen st«kte dem sjelfva
och maten på samma gång. Skolmästaren, som för sommaren
helt och hållet öfverlemnat undervisningen åt sitt biträde,
införde oss i skolsalen och lemnade oss der, att taga den usla
inredningen i ögnasigte. Det var ett någorlanda stort, men
lågt rum, der solen baddade in genom 4 fönster, alla väl
tillbommade, för att i skolsalen behålla och förvara närvarande
och föregångna skolgenerationers utdunstningar, lika noggrannt
som man korkar en essence-flaska, på det ej den fina
parfymen må förflyga. Min första rörelse var att öppna fönstren
— men förgäfves! — De voro söndriga eller fastspikade alla
utom ett enda, tätt bakom den lilla kathedern, der lärarens
person helt och hållet skulle fylla det erhållna lufthålet, på
samma gång ban sjelf fick uteslutande och allt för riklig
förmån af luftdraget. Medan vi sågo oss omkring på de gamla
smutsiga stafningstabellerna, de dåliga skolbänkarne och den
nya kartan öfver Sverige, der Skåne, Halland och Blekinge
rullade sig i stoftet (kartan var nemligen längre än rummet var
högt), intogo barnen sina platser efter slutad lofstund, och
lärarinnan, en ung, blek flicka, med ett godt, men något
vekt utseende, inträdde. Sedan hon vexlat några ord ined
oss och flyttat in ett par stolar för vår räkning, började
lektionen. Det var räkning; så snart hon kom in i sitt kall,
försvann den veka blygheten i lärarinnans väsende och
uppsyn; det var allvar och temligen friskt lif i hennes sätt att
undervisa. De äldre gossarne redde sig ganska bra, flickorna
deremot klent och alla småbarnen sutto gäspande och tanklösa;
det var som vanligt för många barn under en lärare; och
likväl voro knappt hälften af de antecknade närvarande. Jag
tänkte på de många fättiga flickor, döttrar af bildade föräldrar,
som trängas kring de fåtaliga platserna af sällskapsdam eller
husmamsell, och hur mycket klokare de skulle göra att öfvergå
till folkskolan, börja såsom biträdande underlärarinnor, och så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
