Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
lunda inhemta en viss praktisk öfning, hvarefter kursen i ett
seminarium skulle vara snart och lätt genomgången.
På vår begäran upprepades den redan afslutade lektionen
i Biblisk historia, som gick temligen bra, om jag undantar,
att en af gossarne hade litet svårt att öfvertyga sig om, att
icke alla menniskor fore Christi födelse blefvo osaliga, och att
en annan envist påstod, att vi hade tre Gudar. Efter
åtskilligt samspråk med den hyggliga lärarinnan, som klagade öfver
bristen på nästan all duglig materiel, och framför allt på
bristande utrymme då t. ex. en hel sida af skolrummet upptogs
af barnens matsäcksaskar m. m., hvilket allt vi rådde henne
att anföra till skolrådet, gick jag att besöka den för några
år sedan anlagda skolträdgården, medan min vän gjorde ett
besök hos en gumma i kyrkobyn. Trädgården låg på något afstånd
från skolan på sluttningen af ett berg och hade på
kyrkoherdens förslag, under en tor saken intresserad lärares ledning,
blifvit planerad, nppgräfd, jord ditförd m. m., allt endast med
barnen såsom arbetare, hvilka funnit sig mycket roade af denna
sysselsättning. En liten trädskola (nu förvuxen) anlades och
andra nyttiga växter planterades, hvilkas afkastning tillföllo
barnen. Nu, efter några års förlopp, låg hela det lilla fältet
öde; ty, hette det: ’’den nya skolmästaren hade icke varit
road af trädgården."
Ibland skrefvorna i berget upptäckte jag dock småningom
ett slags egendomliga drifbänksanläggningar: här några
gurk-stånd, der en hel rad blommande och fruktbärande
melonplantor, der högre upp ett par vinrankor, slingrande sig uppför
bergskrefvan — allt öfvertäckt med grus, och frodigt växande
i den mellan bergväggarne bäddade feta matjorden. Jag stod
fördjupad i betraktande af denna egendomliga
trädgårdsanläggning, undrande om det kunde vara skolbarnens verk, då jag
hörde steg närma sig, såg upp, och fann en gammal man,
varligt nedstigande utför en i bergväggen, halft huggen, halft
af naturen bildad trappa, stannande då och då på vägen, för
att lyfta på en glasskifva och betrakta de svällande melonerna,
tilltrycka jorden kring en nysått planta eller upprycka något
ogräs, som innästlat sig bland den nysådda krassen. "Aha!"
tänkte jag, "någon f. d. trädgårdsmästare, som här fortsätter
sitt gamla yrke." Den tydliga kärlek han hyste för sina barn
i bergskrefvorna, och den ömma omsorg han egnade dem, styrkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
