Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
en af skeppsskrifvarne att inregistrera hvarje tiotal at" packor, som
anförtroddes åt lastrummet.
En af mina olyckskamrater kallade denna natt infernalisk,
och jag tror han hade rätt, ty bullret och skrålet tycktes
verkligen outhärdliga. Det var fåfängt att bjuda till att sofva och
lika omöjligt att läsa, ja, icke ens tankarne egde sin frihet, utan
tycktes fängslade, såsom af ett magiskt tal, vid de ständigt
återkommande nio räkneorden och deras omqväde "Tally". Detta
oväsen fortfor ända till klockan tre på morgonen, då larmet
upphörde och mina trötta ögon slötos af sömnen; till och med i
drömmen förföljdes jag dock af "Tally".
Följande dag var söndag och efter nattens oro var det ljuft
och fridfullt att åhöra gudstjensten i den engelska kyrkan. En
genuin engelsk middag intogs ombord på hennes majestäts skepp
"Volaye", hvarefter vi gjorde en angenäm promenad utom staden
till den pittoreska Caravanserai bron. Just bortom denna, vid
stranden af en ström, som der bildar ett vattenfall en miniature,
har Smyrnas beau monde sin mötesplats om söndagarne. Der ser
man grekiska qvinnor i sina förtjusande nationaldrägter, som
komma dem alla att synas vackra, hvilket dock ej kan sägas om
deras kavaljerer, som vanligtvis nyttja europeisk drägt. De
spatserade eller sutto läppjande på kaffe eller sherbet, under det
somliga roade sig med att mata flockar af ankor. Öfver våra
hufvuden utsträckte statliga plataner sina grenar och gåfvo oss en
angenäm skugga. Midt emot oss låg en begrafningsplats, der
cypresser behagligt vaggades af vinden; der bortom höjde sig berg,
skiftande i violett. Turkiska begrafningsplatser hafva vanligen en
pittoresk belägenhet och prydas alltid af cypressen, dödens sköna
.symbol — detta ger landskapet ett eget, melankoliskt behag. Vid
våra fötter sorlade en klar bäck, öfver hvars lilla bro trafvade
rader af kameler, tuugt lastade med fikon.
Behaget af det dolce far mente, hvaraf jag njöt, försvann vid
denna anblick, och nattens bedröfliga verklighet uppdök för min
fantasi, detta så mycket lifligare som den kommande natten ej
gaf större förhoppning om ro. Min sorgliga aning bedrog mig ej,
de nio talen med sitt slutord Tally genljödo ånyo för mina öron,
till dess ännu en dags sol uppgick för mina trötta ögon.
Hur lycklig kände jag mig deremot ej, då jag den tredje
qvällen kröp in i min trånga koj, glädjande mig med hoppet att
bullret snart skulle vara öfver och vi inom kort ånga öfver Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
