Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
tigt har intagit mig. Minnes du huru skönt Topelius uttalat
denna tanke i sitt vackra stycke ’Wintergatan’ ?"
"Ja, mer än väl! Onekligen är ock tanken ganska
vacker, men den åtföljes af en annan, öfverallt underförstådd
och på ett ställe uttalad, nemligen att denna jordiska kärlek
skall vara den förherrskande ej blott här nere, utan äfven i
evighetens rymder; kärleken för afbilden vara starkare än
kärleken för urbilden; — den skapade varelsen älskas högre
än Skaparen."
"Tror du ej, Hedvig, att den, som är rätt kär, ofta
gör sig skyldig till ett sådant afguderi?"
’’Det tror jag visst, och jag vill ej vara den, som
derför kastar första stenen; — men jag säger nu, sora förra
gången, denna känsla får ej framställas såsom den högsta
uppenbarelsen af kärleken mellan man och qvinna. Det är
kanske ej onaturligt eller osannt att låta Georg Ståhl skrifva
såhär", och Hedvig fattade boken och läste: Ar detta hopp
(om genkärlek) en villa, må då, o Gud, Du åter sända
dödsengeln i min väg, ja! må Du hellre sända
tillintetgörel-seu, ty jag har ej då vidare att beställa hvarken med lifvet
eller evigheten’. — Men då förf. låter förstå, att denna
kärlek är ett mönster för den sanna, den högsta kärleken, då
visar hon en alltför trångbröstad uppfattning, af hvad orden
lif, evighet, tillintetgörelse innebära".
"Jag håller verkligen på att blifva besegrad", förklarade
Maria. "Hittills har jag ej gjort mig rätt reda för saken,
eller fäst mig vid sådana enskilda uttryck."
"Omdömet om en bok beror väl äfven mest af det
intryck skildringen i sin helhet gjort, hvad minnen den lemnat.
Dock gifvas äfven enstaka drag, som förråda förf:ns
sinnesriktning. Minnes du när Helène, i sitt bref till Carl påstår,
att ’den högsta kärleken är egoistisk.’ Det är ett
splitternytt igenkänningstecken på den högsta, den andliga, den eviga
kärleken."–
"Du har rätt. Jag har ej förr betänkt hur mycket en
sådan fras motsäger mitt valspråk:
"Hvad är kärleken, som fordrar allt,
Mot den kärlek, som kan allt fördraga?"
Men oaktadt jag måste erkänna dessa missteckniugar, gör det
mig dock godt att läsa beskrifningen om en varm och genuin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
