Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
känsla, sora lyfter menniskan öfver kärleken till sig sjelf; och
jag tror ej, att förf. har orätt, då hon i sina båda första
romaner låter kärleken framträda såsom ett renande och
förädlande element."
"I detta fall håller jag fullkomligt med dig", återtog
systern. "Vi kunna ej förfalla i någon sämre afgudadyrkan än
sjelfdyrkan; och för dem, som ännu ej blifvit förädlade af
kärleken till Honom, alla goda gåfvors Gifvare, för dem blir den
jordiska kärleken, då den är sann och varm, utan tvifvel ett
mäktigt förädlingsmedel."
"Du måste väl ändå medge att karaktersskildringen i
Helène är ganska god", återtog Maria.
"Ja, i vissa fall 1 Löjtnant Otto Ståhl står der
lifslef-vande. Cornelia har jag ock rätt klar för mig; men
hjel-tinnan sjelf och de båda hjeltarna, de äro dimfigurer".
"Kom då ihåg baron Gari", iföll Maria. "Han måtte
väl ej vara någon dimfigur, utan en ganska mensklig varelse
af kött och blod."
"På sätt och vis, men ban hänger ej ihop. Skulle
icke han, som var så öfverlägsen både på hjertats och
hufvudets vägnar, kunnat dela Helènes s. k. ’finare
åskådningar."
"Det kunde han naturligtvis ej", invände Maria, "då
han icke var mäktig af den der allt uppslukande kärleken,
som hon fordrade. Men måhända hade vi erhållit nyckeln
till hans karakter, om vi fått läsa brefvet, som han skref
till Helène."
"Vet du, Maria; förf:s ätt att undandraga sina läsare så
väl förklaringen öfver den nattliga, magnetiska och mystiska
tilldragelsen i förmaket, som öfver baron Ca ris bref, erinrar mig
om ett knep, som målare begagna, då de ej tro sig i stånd
att återgifva det rätta ansigtsuttrycket; de måla figuren med
bortvändt eller undanskymdt ansigte, för att komma ifrån
alltsammans".
"Det bevisar ju ganska mycken fyndighet", anmärkte
Maria, "en egenskap, som är nödvändig för hvarje
novell-skrifvare, och som förf. också i hög grad besitter".
"Rätt ofta sviker den henne dock", menade Hedvig.
Plananläggningen i hennes romaner är vanligen torftig och
röjer ingen rik uppfinningsgåfva."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
