Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
hvilka förvärfvat rättighet til! det offentliga erkännande, som
ligger uttryckt i tilldelandet af Montyonska priset. Ty det är
ej lättköpt, det vinnes endast undantagsvis genom en enda
handling af menniskokärlek, af sjeltförsakelse, af mod, "Det
är", såsom en talare vid ett af dessa högtidliga tillfällen en gång
yttrat, "endast efter en lång lärotid och upprepade prof af hjel—
temodig sjelfuppoffring, som detta pris tillerkännes den, hvilken
sålunda utmärkt sig. För att ernå hedern att blifva belönad
dermed, fordras ett helt lif af försakelser och glömska af sig
sjelf."
Montyonska prisets annaler lemna full bekräftelse på dessa
ord, och man kan ej läsa dem, utan den djupaste rörelse, utan
att intagas af uppriktig beundran för de vanligen ringa,
obemärkta, förbisedda personer, hvilkas dygd och ädelhet der
förvaras åt efterverldens minne. Ja, vi inå väl tillägga, att
denna läsning kommer oss att smärtsamt känna vår egen
obetydlighet och sjelfviskhet, då vi jemföra oss med dem.
Det torde ej förvåna någon, att det förnämligast är
qvinnor, som tillerkännas detta pris, att, som den talare, Mr Vitet,
hvars ord vi redan här ofvan anfört, vid ett dylikt tillfälle
uttryckte sig; "mannen vanligen i detta hänseende är den minst
lyckligt lottade." Bland qvinnorna förefaller det oss, som skulle,
efter de iakttagelser vi varit i tillfälle att göra, den tjenande
klassen stå främst.
Se här t. ex. Marié Änne Desbuissons, som vid sjutton
års ålder antog tjenst hos en läkares familj. Bemött med
vänlighet och förtroende, fäste hon sig snart vid denna och
uppfyllde sina åligganden exemplariskt, äfven sedan hon insåg, att
de fördelar, hvaråt hon gladt sig, ej skulle kunna tillfalla
henne på denna plats, i anseende till familjens tilltagande
ekonomiska obestånd. Med outtröttligt tålamod och den mest
graun-laga ömhet vårdade hon sin matmoder under en flerårig
sjukdom , och då denna slutligen såg målet för sitt lidande nalkas,
anförtrodde hon ät den trogna tjenarinnan sin dyrbaraste skatt,
en fyraårig dotter. Marié Änne kunde ej afsäga sig detta den
döende modrens uppdrag och ehuru ljusare utsigter öppnade sig
för henne på andra håll, lemnade hon ej sin skyddsling. Hon
qvarstannade äfven i huset sedan dennas far gift om sig, ehuru
hennes ställning derigenom blef mindre behaglig, emedan heunes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
