Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•241
vigt ligger i andra företräden. Först deruti, att de tvinga till
den sjelfverksamhet i studier, öfver livars brist klagas i vår tids
bildning; vidare utbilda de den vigtiga iakttag e Iseförmågan,
ögats och själens förenade skarpsynthet, att på en gång
uppfatta det gemensamma och egna i hvarje föremål, d. v. s. det
väsendtliga. "Kärleken till naturen", säger torf., "fordrar
väl allvarlig ansträngning, men medför tillika så mycken
lefnads friskhet, ökad kraft och andelig helsa, att
egentligen endast den tid dertill behöfver användas, som eljest skulle
förspillas på andra nöjen, sinnets nödvändiga hvilostunder.
Och då man lärt sig inse, att lifvet icke låter beherrska sig,
utan undergifvenhet for dess högre lagar, så leda de tillika
till resignation. Beroendet af det högre, långt ifrån att
slappa den egna kraften, stegrar deusamma genom
medvetandet af högre makters samverkan. Och just genom denna
gemenskap med religionen förklaras deras kraft, att förädla
hjertat, hvarföre det är en urgammal anmärkning, att de, som
mest lefvat i naturen, tillika äro de frommaste, kärleksrikaste
och försonligaste menniskor."
Se der i korthet sammandraget af hvad förf. påpekat.
Numera tro vi, att naturvetenskapernas nytta är mera allmänt
insedd, men när denna uppsats skrefs (1842), hade deras
nödvändighet i och för sig troligen flere vedersakare än
anhängare. Denna "akademiska stridsskrift" får måhända just
såsom sådan ett ökadt intresse, då man besinnar, att den
kanske varit ett bland de kraftigaste medlen till den sakernas nya
ordning, som nu mera inträdt, då naturvetenskapernas vigt,
ja, nödvändighet både för den manliga och qvinliga ungdomen
blifvit erkänd genom ämnets upptagande å de respektive
skol-schemata.
Förbigående en mängd intressanta fakta, för hvilka vi
sakna utrymme, öfvergå vi till uppsatsen om Aristoteles
växtlära. Vi kunna ej neka oss nöjet att låta torf. sjelf
beskrifva denne märkvärdige man. Han säger om honom,
sid. 142:
"Vi veta väl att Aristoteles är hos en del naturforskare
illa anskrifven; men onekligen kommer han alltid att intaga
ett högt rum bland vetenskapernas största snillen; vi hafva
ansett för en pligt att söka göra honom rättvisa. Omfattande
hela vetandets förråd, som redan på Aristoteles’ tid var be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
