Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•242
tydligt, men en kaotisk blandning af dess skiljda elementer,
ordnade ban dessa till bestämda discipliner, ingjöt i dem en
lefvande anda och lyfte de flesta till en höjd, som ett
årtusende icke förmådde öfverstiga. Nyare Filosofien erkänner i
honom sin mästare; Naturalhistorien måste alltid i honom
vörda sin fader. Måhända skola genom denna föreningspunkt
dessa båda forskningens aristokratiska bröder, som i striden
om det rika arfvet inbördes hatat och förkättrat hvarandra,
åter kunna försonas, liksom båda i endrägt bodde tillsammans
i fädernehuset: Aristoteles’ stora själ. Aristoteles öfverträffar
alla efterföljande naturforskare i filosofisk skarpsinnighet, alla
filosofer i djup, allt omfattande, genom egen forskning
förvärfvad naturhistorisk kunskap, hvilket är det, som gör
honom till ett sa märkvärdigt undantag bland de öfriga äldre
skriftställarne."
Vid läsningen af den följande skildringen af den grekisko
filosofens åsigter intages man af beundran för det snille, som
redan årtusenden tillbaka, på grund af egen forskning och
gudomlig ingifvelse, så riktigt bedömde naturalstren, deras
uppkomst, utveckling och ändamål. Genom en af dessa
idéeförbindelser, som påtvinga sig oss, ibland emot vår vilja,
komma vi att jemföra dessa åsigter med den Darwinska
theo-rien tör all tings ursprung, menniskans inklusive, och, enligt
vår ringa uppfattning, står hedningen Aristoteles långt
framför den genom arfvet af tusende års forskningar och erfarenhet
riktade c.hristne vetenskapsmannen. Vi skola låta Aristoteles,
eller rättare hans snillrike uttolkare sjelf tala:
"Det Gudomliga är verkande orsaken till allt det bättre,
som sker. Bättre är att vara född och lefva, än att icke
vara född och icke lefva. Allt söker derföre bevara sitt
bestånd och blifva evigt, oförgängligt, emedan det söker närma
si,: det Gudomligas natur. Dà likväl dot enskilda och
individuella i sinneverlden icke kan evigt fortlefva, måste dot ske
derigenom, alt slägtet bibehållas. Dettas bestånd är
fortplantningens ändamål; att. af hvarje planta en annan af samma art
må uppkomma, är hennes bestämmelse. Derföre är generation
lifvets första och mest allmänna princip."..........
. . . "Undersöker man, huru djuret eller växton utbildas ur
sitt frö, så bör man ihågkomma, att endast det utbildas till
varelse, som i anlag ligger i fröet, att efter fröets utbild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
