Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
mer såsom t. ex. blad med tre småblad för treenigheten. Det
var just detta sökande efter något högre, ideelt i naturen, som
sedermera ledde till den vetenskapliga Botaniken, liksom
Alkemien till Kemien, Astrologien till Astronomien.
Efter boktryckerikonstens uppfinning och reformationens
införande qvarstodo naturvetenskaperna länge på den
ståndpunkt de innehade under medeltiden, och under hela sextonde
seklet kan man ej upptäcka minsta framsteg deruti. 1 början
af det sjuttonde möter oss i Sverge en egendomlig
skolastisk-spekulativ botanisk skola. Såsom man vet blandade sig i den
tidens vetande en mängd spekulativa spetsfundigheter,
hvarigenom man sökte öfverskyla bristen på verklig kunskap. För
nämnda skola voro de förnämsta källorna Bibeln och
Aristoteles’ skrifter. Nyare utländska upptäckter förbisåg och
ignorerade man. Förvånansvärd är den fyndighet, hvarmed
man förstod att bevisa sina satser ur Bibeln, såsom t. ex. då
man bestred solens inverkan på växternas bildning, emedan
växterna skapades på tredje dagen, men solen på den fjerde,
o. m. d. Vi få likväl i det följande se, hvilka friheter man
i detta hänseende tog sig, såsom Ungius i Botanikens historia,
hvari han ger Bibelns ord en hel och hållen efter egen
uppfattning lämpad tydning.
Att denna skola var på villoväg, behöfver icke anmärkas;
men från vetenskapens nuvarande ståndpunkt må vi dock ej se
ned, med en förnäm axelryckning, på de första försöken att lösa
några af dess högsta frågor. Flera af dessa visa oss
iakttagelser af intresse, hos andra röja sig en spekulation af djup
betydelse. Låtom oss aldrig förgäta, att vägen till sanningen
ofta måste gå öfver villfarelsernas irrvägar, och att det ligger
i sakens natur, att de första naturforskarne skulle utgå från
sin tids föreställningar, följa de methoder som då begagnades,
och att spekulationen var ett nödvändigt vilkor för att
närmare undersöka föremålen.
Det var först uuder Gustaf II Adolfs och Christinas
regeringstid naturvetenskaperna vid våra universiteter erhöllo egna
lärostolar, i Upsala 1613, i Äbo, vid universitetets stiftelse
1640. Dess förste innehafvare i Upsala var Chesaecopherus
(f. 1581 d. 1635), som nämnde år förordnades till
Physiolo-giæ Professor. Han var en mångkunnig och spekulativ man,
som utgaf icke mindre än 50 disputationer öfver snart sagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
