Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•291
allt på himmel och jord. Naturalstren indelar han i oorganiska
och organiska; de senare i växter och djur. Växternas
ursprung härledes: 1) från Skaparen; 2) från jorden (hvarför
solen ej tages i betraktande, är redan anmärkt.) Jorden lemnar
växterna materia; men deras egentliga bildande ’orsak är
växt-själen. Växternas ändamål är dels generelt — universii
prydnad och fulländning — dels specielt, ett "bestialiskt", att tjena
djuren till tüda — och ett humant, hvilket tillika är ett
andeligt, förherrligande af Skaparens ära och manande till Hans lof.
Hvad förf. säger bm växternas groning, vittnar om de
noggrannaste iakttagelser, och den betydelse han såsom
vetenskapsman egde för sin tid ligger just uti hvad tiden då
förbisåg, ja, rent af ansåg som bisak: studerandet af växtens lif,
ifrån det första stadiet af utveckling, groningen, till det sista,
fruktsättningen. För att öfverskyla den verkliga kunskapen,
tog Cliesnecoplherus, i detta afseende ett barn af sin tid, sin
tillflykt till spekulationer, som nu komma oss att le, ej af
medömkan, men af förundran, att menniskoförnuftet så villigt
kan antaga och söka bevisa det orimligaste.
Speciella Botaniken fördelade vår förf. uti Botanologi
(läran om örterna), Thamnologi (läran om buskarne) och
Dendoologi (läran om träden). Af förf:s mycket praktiska
naturliga system torde vara tillräckligt att, anföra grunderna:
A. Plantæ principalcs, de som duga att äta, d. v. s.
matnyttiga växter, och
B. Plantæ minus principales. Prydnadsväxter och
medicinalväxter.
De öfriga, såsom t. ex. svamparne, räknas till de
ofullkomliga växterna.
Vi hafva med afsigt länge uppehållit oss vid denne mans
historia. Ehuru på visst sätt lärjunge af Aristoteles och
föregångare till Linneus, saknar han den förras klarhet, ty han
har låtit sitt förstånd förvillas af tidens hårklyfverier, och ehuru
han kanske bättre kände och hade aktgifvit på växterna än
läraren, famlade ban med afseende på växternas ursprung i ett
mörker, som det behöfdes en Rudbeck för att genomtränga,
en Linneus för att alldeles skingra. Chesnecopherus var en
trogen arbetare, en af de många, som bereda vägen, men tiden var
ännu ej mogen för de nyare upptäckterna, och en högre makt
hade beslutat, att dessa skulle göras af andra. På ett annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
