- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
299

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och dagen kom och med förvåning finner
En hvar sin skvle lika oförminskad.
När nattens skymning åter höljer jorden,
Då smyga åter bort från sina läger
De begge bröder, taga några kärfvar
En hvar ifrån sin skyle uti famnen
Och hvarje vandrar till sin broders skyle.
På vägen mötas de. — En hvar förvånad
Uti den andre ser sin egen tanke
Af broderskärlek sig till mötes komma. —

Och stället, der de tvenne bröder möttes
I nattens skymning tjenande hvarandra,
Det borde vara Herren Gad behagligt,
Så trodde Salomo, och derför reste
Han på det stället upp ett herrligt tempel,
Det första templet åt den ende Guden.


                                                                 W—a N—m.

XLI. — BREF TILL HEMMET [1].

II.

Vid hafvet, i Augusti 1865.

Thermometrarne i Paris visade i skuggan 34 à 36
grader, och i solen var det så brännhett, att, då jag en dag i en
omnibus fick min plats åt solsidan, erhöll jag på ena axeln en
stor brännblåsa. Jag gjorde derför ”ma malle”, betalade min
räkning på det lilla hotellet och bröt upp från Paris, utan
annan tanke än att blott fly derifrån. En dame, som jag
kände, kände händelsevis en annan dame som var slägt med
Direktrisen för den stora badinrättningen vid Deauville; hon
gaf mig ett introductionsbref, och jag följde bantåget på vinst
och förlust. Klockan 4 på morgonen närmade vi oss resans
mål: hafvet var blått och genomskinligt, solen gick upp; det
oändliga strålade i guldglans utåt, utåt så långt blicken

[1] Insändt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:31 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free