- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
94

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91 ,

hjerta knappt värja sig från en känsla af beklämning. Man
behöfver ej gå så särdeles långt för att påträffa sådana
qvarter, ty de finnas ej blott i East End, City och
South-wark (söder om Themsen), utan äfven midt uti West End,
i sjelfva detta aristokratiska Belgravia, som yfves af att
utgöra residenset för den engelska aristokratiens stoltaste
högdjur.

Äfven i Sverge se vi exempel på ett elände, rått,
ohyggligt och afskräckande, på en folkklass, som förlorat all
känsla af menniskovärde, all kraft att kämpa mot det
öfverväldigande armodet. Men hvad är allt detta mot eländet i East
End, i City, i Southwark och i sjelfva hjertat af den utaf
samhällets grädda öfverflödande stadsdelen, sådant som det
visar sig ute på gator och gränder under alla tider af dagen
och äfven när natten dragit sitt måhända ej ovälkomna flor
deröfver? Jag har hört en engelsman indela
mennisko-slägtet i tvenne stora hufvudstammar, de tvättade och de
otvättade. Uttrycket förargade mig strax såsom smakande
af Coriolani förakt för de lägre klasserna i Shakespeares
tragedi, men ett besök i dessa hemska, dessa förfärligt ruskiga
regioner af det rika Englands hufvudstad lärde mig att ursäkta
det. Trots den ymniga vattentillgång, som den engelska
kommunalandan och den engelska välgörenheten bereda den
enskilde, stirra hundradetals sotarelika figurer af alla åldrar
på den, som förirrar sig dit. Kläderna utgöras af trasor, om
hvilkas färg och form ingen säker slutsats kan göras; hålen
äro ofta så ofantliga, så fantastiska, att man frestas att tro
det. de bildats antingen för roskull eller af beräkning. Öfver
de smutsiga, olyckligtvis blott allt för ofta af dryckenskap
och utsväfningar stämplade ansigtena, resa sig skogar af hår,
hvilkas invecklade förhållanden kammen sällan, om någonsin,
utreder. Ett särdeles obehagligt intryck gör den
omständigheten, att qvinnorna bära förvildningen och
demoralisationens prägel i lika hög, om ej högre, grad än männen, der de
-stå högljudt pratande, skrattande eller grälande, i de med
allehanda mobilier och ofta med, på streck upphängda, gamla
klädespersedlar belamrade gränderna, utan att egna någon
synnerlig uppmärksamhet åt de stackars små omkring dem,
som, tidigt smittade af det moraliska elände, hvilket här
sammansmält med det materiella, äro i sanning beklagansvärdare,
än om de voro fader- och moderlösa. Så djupt sjunkna mö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free