Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162’
Det gifves utau tvifvel många bland vårt lands upplysta
både män och qvinnor, som, långt ifrån att envist fasthålla
vid gamla tidens ensidiga åskådningssätt, tvärtom nitiskt
arbeta för spridandet af större och friare åsigter rörande
qvinnans bestämmelse. Såsom bekant har också detta arbete ledt
till flera för den svenska qvinnans intellektuella utveckling
och materiella oberoende lyckliga åtgärder och lagstadganden,
under en följd af riksdagar, hvartill komma de nya,
flerfaldiga, ljusare utsigter, som vid denna, den stora reformens
riksdag, förespeglats henne. Men det gifves också mången,
i synnerhet bland qvinnorna sjelfva, som anser det vara ett
oeftergifligt vilkor för bevarandet af qvinlighetens ocli
huslighetens helgd, att qvinnan endast medelbart inom familjen
och i sällskapslifvet samt möjligen direkt genom den
frivilliga välgörenheten, utöfvar något inflytande på samhällets
utveckling och förädling. Ledda af denna öfvertygelse fästa de
ej minsta afseende på huruvida de sjelfva och andra af deras
kön någonsin, inom denna på förhand utstakade lifs-sfer,
uppnå den själsutveckling, som är för dem möjlig, eller kunna
tillvinna sig den sjelfkänsla och allmänna aktning, som hade
kommit dem till del, under bemödandet att fylla en med
deras anlag bättre öfverensstämmande plats i den stora
samhälls-kedjan, vare sig denna plats inneburit ett ideelt eller reelt
syfte. Dessa så sinnade, ofta ädelsinnade qvinnor ■— makar,
mödrar och döttrar — vilja vi här sammanfatta under bilden
af en mensklig personlighet, rörande sig i en ständig
kretsgång inom en omhägnad trädgård, hennes hela verld;
hemmastadd med arbetet inom densamma, njutande af dess
blommors doft, dess frukters safter, men saknande all håg att taga
någon verksam del i lifvet utom sferen af ett vegeterande
»Stilleben»; ja, fjerran ifrån tanken, att något sådant kan
såsom rättighet och skyldighet vara förenligt med hennes
kallelse, hennes väsendes lag. »Ser jag ej,» skall hon säga,
»himmelens omätliga hvalf upp öfver mig? kan jag ej från min
trädgårds murar blicka ut öfver jorden? bäres ej till mig med
vindens flägt alla skogars och ängars doft? kan jag ej från
tröskeln af mitt hem räcka en hjelpsam hand, en doftande
blomma eller en läskande frukt åt mina mindre lyckligt
lottade medmenniskor? Ännu mera — kan jag ej bjuda dem dela
min och de minas frid och förnöjsamhet inom vår
undangömda fristad? Dessutom finnes det ju mången för allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
