Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’207
driffjädrar, liar dock äfven den mången gång blifvit
neddragen i gruset, och jag har varnat dig för det gyckelspel, som
ofta nog af ungdomen drifves dermed och som i dagligt tal
kallas kurtis. Detta gyckel, denna tanklösa lek med en
känsla, som dock borde hållas i helgelse och vördnad, men som
i stället ofta blir missförstådd, misstydd, ja, stundom beledd,
kan ej annat än vara motbjudande för hvarje rent,
oförderf-vadt sinne, ynglingens så väl som jungfruns. Det har också
varit m i o- en stor tillfredsställelse att iakttaga, att förhållan-
o ö ’
det varit sådant med min Agnes. Du har mer än en gång
sagt mig, att du känt dig helt beklämd till mods, då du
varit i sällskap, der tanklösa och fåfänga unga flickor (tyvärr,
inskränka sig dock ej alltid dessa fel till de unga) satt sin
ära i att genom koketteriets små konstgrepp samla omkring
sig de efemerider, man kallar kurtisörer. Dylika unga
damers konstlade väsen, spelande blickar, dåraktiga
yttranden och uppsluppna glädtighet ha på dig gjort ett ej
mindre obehagligt intryck än deras kavaljerers meningslösa
artigheter och fadda smicker, att ej tala om de näsvisheter,
hvilka dessa senare stundom tillåtit sig, och som äro så
betecknande för deras uppfattning af de qvinnor, hvilka de
låtsa egna sin hyllning, under det de i sjelfva verket ganska
ofta missakta och bele dem. Begäret att behaga är qvinnan
medfödt, säger man. Må så vara och jag vill ej heller
fördöma det, endast dess urartande. En qvinna, som ej vårdar
sig om att behaga någon och således ej heller frågar efter
att vinna kärlek och tillgifvenhet, är utan tvifvel en
obehaglig och naturvidrig företeelse. Begäret att behaga ocli med
detsamma att bli afhållen, bli älskad, att vara sin omgifning,
sina medmenniskor till nöjes, är ett af de attributer, hvilket
man, långt ifrån att förmena qvinnan, tvärtom anser tillhöra
henne. Men tro mig, min Agnes, man blir ej behaglig och
älskvärd genom ett konstladt uppförande och studerade miner,
ej heller genom att glömma och åsidosätta sin qvinliga
värdighet ocli den blygsamhet, som städse utgör ett af qvinnans
skönaste smycken. Den behagsjuka kan måhända genom
sina bemödanden omgifva sig med några s. k. tillbedjare,
varelser lika ytliga och andefattiga som hon sjelf, hon kan
möjligen för en tid fladdra och lysa i sällskapslifvet, såsom dessa
flyktiga irrbloss, hvilka snart åter slockna och försvinna, men
de ädla, sanningsälskande och renhjertade af hennes eget kön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
