Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
XXXYL VÅR LEKTYR.
(Essays ön the pursuits of women, by Frances Power Cobbe.)
Under ofvanstående titel utkommo i London 1863 en
samling uppsatser öfver spridda ämnen, t. ex. om Qvinlig
välgörenhet, Qvinlig uppfostran, Nationalekonomiska möten och
qvinnans andel i dem, Italiens qvinnor m. fi., hvilka förut
varit dels synliga i åtskilliga engelska tidskrifter, dels
upplästa vid de årliga möten tf or the Promotion of Social Science»,
vid hvilka miss Cobbe länge Varit en verksam medarbetare,
äfvensom hon deltagit i åtskjlliga andra företag, åsyftande att
förädla och utvidga qvinnans verksamhet*).
Såsom förf. känna vi miss Cobbe ännu endast af de
ofvannämnda Essays, hvilka röja en forskande ande, en ovanlig
menniskokännedom, en klart och i stort seende blick samt
ett kraftfullt, qvickt och originelt språk. Vanligen
uppträdande såsom förkämpe för någon idé, som vill göra sig väg
till det allmänna medvetandet, förstår hon att i striden
derför med samma fördel begagna skämtets ocli allvarets, den
skarpa satirens och det sunda förnuftets vapen, och vinner
sålunda, hvilket eljest är sällsynt nog, både de rättänkande
och de skrattlystna på sin sida. Så var särskildt händelsen
med hennes föredrag -»ön Female Education» vid den
nationalekonomiska kongressen i London år 1862, med anledning af
yrkandet om rätt för fruntimmer att aflägga examen vid
Londons universitet. Man må för öfrigt dela författarinnans
å-sigter eller ej, skall man alltid med nöje och intresse läsa
dessa hennes uppsatser, hvilkas tendens vi för vår del, så
vidt den berör de sociala frågorna, obetingadt gilla. Der
författarinnan intränger på själslifvets gebiet, på de djupaste,
innersta områdena af andens och hjertats lif, der säger oss en
aning att vi i vissa fall torde skilja oss från hennes
uppfattning.
Men som miss Cobbe i de här nämnda uppsatserna
endast i förbigående vidrör dithörande frågor, låta vi det
tillsvidare bero vid denna aning, för att en annan gång, då vi
hunnit göra oss mera förtroliga med de olika arterna af hen-
*) Så t. ex. är hon en bland stiftarne af "Working Woméns College" i
London, såsom vi redan nämnt i beskrifningen af denna vackra läroanstalt.
(Se 3:dj« häftet denna årgång, sid. 174.)
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
