Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-242
nes verksamhet, så väl på litteraturens som filantropiens
arbetsfält, söka gifva läsaren en närmare karakteristik af den
utmärkta personlighet vi här blott på afstånd presenterat.
Vi tillägga således blott några upplysningar om det
ofvannämnda arbetet, af hvars 7 uppsatser vi utvalt den om
Italiens qvinnor att. meddelas våra läsare.
Enligt förordet är det författarinnans afsigt att företrädesvis
afhandla »the pursuits af single women» *), — »deras, hvilka,»
såsom förfin säger, »ehuru de afstått eller blifvit uteslutna
från de måhända naturligaste oeh lyckligaste menskliga band
och förpligtelser, dock hysa den tron, att det lif, Gud funnit för
godt att skänka dem, hvarken får förblifva ändamålslöst för
dem sjelfva eller värdelöst för deras medmenniskor.»
Arbetet är tillegnadt trenne dyra och värderade vänner
till författarinnan. Dessa vänner äro:
l:o Författarinnan till »The eonnection of the physical
science??, om hvilken miss Cobbe i den sista af sina
uppsatser säger:
»Den qvinna, hvars hem är det lyckligaste jag någonsin
sett, hvars åldrige make, såsom jag många gånger hört
honom säga: »står upp och prisar henne välsignad bland
qvinnor», hvars barn voro de ömmaste, mest hängifna man vill
se, denna qvinna är den samma, som i sin ungdom täflade
med sin tids yppersta lärde på vetenskapens bana, och ännu
i ålderdomen ödmjukt forskar i Guds underfulla skapelse:
Mary Sömmerville.»
2:o Grundlag g ar innan af det första räddningshem för
unga qvinliga förbrytare, om hvilken åter det i samma
uppsats säges:
»Den qvinna, hvars menniskokärlek varit den mest
verksamma, som gjort mer än någon annan för att rädda de
brottsliga eller förvillade barnen i vårt land och som åt deras
uppfostran oeh vård egnar hela sitt hjerta och all sin t.id —
denna qvinna är densamma, hvilken, såsom biträdande lärare
i sin fars skola, vid 18 års ålder gaf undervisning i Homer
och Virgil — och hennes namn är Mary Carpenter.»
3:o The sculptress of Zenobia, en ung bildhuggarinna, om
hvilken miss Cobbe, efter att hafva skildrat den växande
kraft och renare ursprunglighet, som uppenbarar sig hos vår
tids qvinliga konstnärer, säger: »öfver alla sina föregånger-
*) De ogifta qvinnornas verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
